Helsingforsdeklarationens etiska regler

Skriftlig fråga 2000/01:931 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-19
Anmäld
2001-03-27
Besvarad
2001-03-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 mars

Fråga 2000/01:931

av Birger Schlaug (mp) till socialminister Lars Engqvist om Helsingforsdeklarationens etiska regler

Helsingforsdeklarationens etiska riktlinjer för forskning på människor har förändrats. I de nya riktlinjerna tas större hänsyn till individernas skydd och rättigheter, bl.a. genom att företag, forskare och läkare ska ta ett större ansvar när forskningen är avslutad. Patienterna ska även efter försökens slut ges tillgång till den mest relevanta behandlingen. Detta är synnerligen välkommet, inte minst som skydd för de som i fattiga länder deltar i olika försök som ingår i transnationella företags forskning. Det är också utmärkt att de etiska reglerna innebär att även alla negativa forskningsresultat ska publiceras, liksom att forskare bör redovisa vilka som finansierar forskningen.

Däremot uppstår en del frågor kring placeboeffekten. Nya läkemedel och behandlingar ska i fortsättningen testas och jämföras mot de bästa som redan tidigare finns i stället för mot placebon. Vid ett ytligt betraktelsesätt kan detta förefalla klokt, men vid närmare analys ter det sig ofullständigt eftersom människans egenkraft att utan yttre påverkan på ett positivt sätt förändra en sjukdomsbild kommer bort. Läkemedel ställs mot läkemedel @ som om människans egenkraft inte hade någon betydelse. Detta välkomnar företagen, som ju inte har vare sig kontroll eller ekonomisk vinning av människors inre egenkraft.

Avser socialministern att ta upp denna frågeställning i samband med diskussioner kring Helsingforsdeklarationen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:931 besvarad av

den 28 mars

Svar på fråga 2000/01:931 om Helsingforsdeklarationens etiska regler

Socialminister Lars Engqvist

Birger Schlaug har frågat mig om jag avser att ta upp frågor kring placeboeffekter i samband med diskussioner kring Helsingforsdeklarationen.

Den s.k. Helsingforsdeklarationen är en medicinsk-etisk regelsamling utarbetad av den medicinska professionen. Den antogs första gången av World Medical Association år 1964 i Helsingfors och har sedan dess omarbetats ett antal gånger. Den senaste versionen antogs av WMA i oktober förra året.

Helsingforsdeklarationen är ett övergripande policydokument med råd och riktlinjer för hur forskning ska planeras, genomföras och granskas. Mot bakgrund av att Helsingforsdeklarationen är en produkt som professionen utarbetar och ansvarar för finner jag inte anledning att gå in i någon diskussion kring olika frågor i anslutning till deklarationen.

Jag kan här nämna att Bioteknikkommittén i sitt slutbetänkande Att spränga gränser (SOU 2000:103) har lämnat förslag till en lag om biomedicinsk forskning på människa. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.