Till innehåll på sidan

Hjälp till Armenien att säkra sin territoriella integritet

Skriftlig fråga 2023/24:127 av Erik Hellsborn (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-10-16
Överlämnad
2023-10-17
Anmäld
2023-10-18
Svarsdatum
2023-10-25
Sista svarsdatum
2023-10-25
Besvarad
2023-10-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Den 19 september sände den azerbajdzjanska diktaturen in sin armé för att krossa det armeniska självstyret i Nagorno-Karabach. Detta var inte första gången i närtid som Azerbajdzjan brukade militärt våld för att uppnå sina mål, och sannolikt inte heller sista. Både 2020 och 2022 attackerade man sitt grannland, den demokratiska republiken Armenien. Även efter detta har mindre skärmytslingar ägt rum vid gränsen. Azerbajdzjans president Ilham Alijev uttryckte tidigare i år att Armenien saknar rätt att existera som självständigt land och att dess territorium är västra Azerbajdzjan. Och så sent som för två veckor sedan krävde två azerbajdzjanska toppdiplomater att Armenien skulle göra avkall på delar av sitt territorium och överlåta det till Azerbajdzjan. När Armenien avvisar detta finns det en risk att regeringen Alijev använder detta som en ursäkt för ännu ett nytt krig.

Armeniens främsta europeiska vän i denna turbulenta tid har varit Frankrike. President Macron har nyligen meddelat att man kommer att sända en militär attaché till sin armeniska ambassad. Man kommer även att leverera militär materiel till den armeniska försvarsmakten för att hjälpa dem att försvara sitt lands territoriella integritet från azerbajdzjanska aggressioner. Det är hedervärt att hjälpa ett demokratiskt land att skydda sig från angrepp från en militärt överlägsen diktatur, precis som många länder gjort för Ukraina efter Rysslands angrepp där. Det är också strategiskt riktigt. Frankrike stärker och påskyndar en pågående process där Armenien bryter sig loss från Putins post-sovjetiska intressesfär och i stället söker en framtid tillsammans med det demokratiska väst. 

Det är dock varken rimligt eller rättvist att Frankrike ska dra detta lass själva. Det vore önskvärt att även Sverige är behjälpliga i detta arbete. Undertecknad förstår givetvis att utrymmet är begränsat efter de stora leveranser av militär materiel som skickats till Ukraina. Men även en mindre försändelse till Armenien skulle kunna göra nytta, inte minst skulle symbolvärdet vara mycket stort. Ett klart och tydligt ställningstagande för fred och demokrati, mot krig och diktatur, och förhoppningsvis också en källa till inspiration för andra EU-länder.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Är ministern och regeringen öppen för att bistå Armenien för att hjälpa dem att säkra sin territoriella integritet mot yttre hot?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:127 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 14411 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:127 av Erik Hellsborn (SD) Hjälp till Armenien att säkra sin territoriella integritet

Erik Hellsborn har frågat mig om jag och regeringen är öppen för att bistå Armenien för att hjälpa dem att säkra sin territoriella integritet mot yttre hot.

Armenien befinner sig i ett utsatt läge efter Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach den 19-20 september. Så länge det inte finns något fredsavtal på plats mellan Armenien och Azerbajdzjan går det inte att utesluta ytterligare eskaleringar Det är därför av största vikt att parterna fortsätter att engagera sig i samtal med varandra. Regeringen stödjer till fullo de samtal som leds av Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, och som bland annat omfattar frågor om gränsdragningar.

Regeringen har återkommande uppmanat båda parter att respektera varandras territoriella integritet. EU har i HR/VP Borrells uttalande den 21 september tydligt signalerat till Azerbajdzjan att unionen är redo att vidta lämpliga åtgärder om situationen förvärras. I ett sådant fall bör ingen åtgärd uteslutas, inklusive sanktioner.

Parallellt med fredssamtalen agerar EU även konfliktförebyggande och konfliktdämpande genom EU:s observatörsmission, EUMA, som lanserades under Sveriges ordförandeskap i EU. Sverige bidrar aktivt till insatsen. I nuläget tjänstgör tio svenskar på plats, varav en är operativ chef. Regeringen anser att EU bör stärka insatsen för att möjliggöra en större närvaro, inklusive av representanter för tredje land.

Slutligen är Armenien även sårbart för rysk påverkan. Armenien har under den senaste tiden tagit allt större avstånd från Ryssland. Beslutet att ratificera stadgan för den Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) är ett viktigt exempel på detta. Beslutet har väckt starka reaktioner i Moskva, eftersom ICC utfärdade en arresteringsorder mot president Putin i mars 2023. Det är därför särskilt angeläget att Sverige och EU fortsatt bidrar till att stärka Armeniens motståndskraft mot yttre påverkansförsök i detta läge.

Stockholm den 25 oktober 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.