Hjärt-lungräddning i skolan
Skriftlig fråga 2019/20:892 av Kalle Olsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-05
- Överlämnad
- 2020-02-05
- Anmäld
- 2020-02-06
- Svarsdatum
- 2020-02-12
- Sista svarsdatum
- 2020-02-12
- Besvarad
- 2020-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Hjärt-lungräddning (HLR) är en livsviktig kunskap. Varje år räddas många människor som drabbats av plötsligt hjärtstopp tack vare personer i omgivningen som är förtrogna med HLR och defibrillering.
Bäst är naturligtvis om unga redan i skolan får lära sig grunderna i HLR, och i läroplanen finns HLR angivet som ett centralt innehåll i ämnet idrott och hälsa. Dock visar det sig att det skiljer en hel del mellan skolor, enligt HLR-rådet, vilket Sveriges Radio rapporterade den 6 januari 2019. På vissa skolor genomförs endast teoretiska genomgångar.
Praktisk träning är emellertid viktigt för att elever ska utveckla färdighet och förtrogenhet. På andra skolor bejakar man inte att HLR är en färskvara, en kunskap som måste övas för att kunna upprätthållas. Därtill kommer emellanåt nya rekommendationer kring hur HLR bäst utförs, vilket kan motivera ytterligare repetition.
Alla högstadieelever bör, oavsett var de bor och vilken skola de går i, årligen få öva grunderna i HLR.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Ser ministern något behov av att vidta åtgärder för att säkerställa att alla elever en gång per år under högstadiet får öva grunderna i HLR?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:892 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/00357/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:892 av Kalle Olsson (S)
Hjärt-lungräddning i skolan
Kalle Olsson har frågat mig om jag ser något behov av att vidta åtgärder för att säkerställa att alla elever en gång per år under högstadiet får öva grunderna i HLR.
Jag vill inleda med att av läroplanen för grundskolan framgår att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. I grundskolans kursplan för idrott och hälsa anges att undervisningen bl.a. ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. I det centrala innehållet, som anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla, återfinns första hjälpen och hjärt- och lungräddning som en av punkterna för årskurs 7-9.
Skollagen (2010:800) föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika.
Från och med den 1 juli 2019 utökades den garanterade undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa med 100 timmar för grundskolan, varav 80 timmar är förlagda till högstadiet, vilket ger bättre förutsättningar att fördjupa de kunskaper som kursplanen anger.
Den 18 december 2019 överlämnade Statens skolverk ett förslag till revidering av kurs- och ämnesplaner, som nu bereds inom Regeringskansliet. Syftet med Skolverkets förslag till ändringar är att kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen ska förbättras och att betygen ska bli mer rättvisande för eleverna. Målet med revideringen är att kurs- och ämnesplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna.
Jag konstaterar att Skolverkets förslag alltjämt tar fasta på vikten av att skolan ska ge alla elever kunskaper om första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
Stockholm den 12 februari 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.