Hobbykurser och taktikval på gymnasiet
Skriftlig fråga 2005/06:1630 av Darvik, Axel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-16
- Anmäld
- 2006-05-16
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1630 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Hobbykurser och taktikval på gymnasiet
Det kursutformade gymnasium vi har i dag beskrivs ibland som ett smörgåsbord. Elever från akademikerhem plockar godbitarna, men det finns också elever som plockar de söta bitarna som gör att de klarar sig dåligt i framtiden.
För det naturvetenskapliga programmet är det endast grundkurserna i biologi, kemi och fysik som är obligatoriska. 1994 läste eleverna på naturvetenskapliga programmet 252 timmar fysik. Obligatoriskt för alla inriktningar blir endast 85 timmar och för inriktningen mot naturvetenskap och matematik endast 170 timmar. Den obligatoriska matematiken minskas med 50 poäng och ger inte behörighet för teknisk högskola.
Många elever väljer bort fördjupning i matematik, kemi, fysik etcetera därför att det är jobbigt eller för att de vill skaffa sig höga medelbetyg. I stället kommer kurser som foto, festfixning och drinkblandning in på schemat. En femtedel av tiden kan tas upp av sådana kurser @ motsvarande en dag i veckan.
Detta är inte något som främjar valfriheten för eleverna i livet. Effekterna har vi sett på högskolan. Förkunskapskraven sänks, eller tid läggs i onödan på att läsa in kunskaper på komvux. I Danmark har man tagit konsekvenserna av detta och halverat mängden hobbykurser på gymnasiet.
Jag vill inte se att bildning blir hobbykurser.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ändra strukturen för gymnasieskolan så att mer av innehållet ges till viktiga bildningsämnen i stället för att lämna utrymme för hobbykurser eller taktikval?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1630 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1630 om hobbykurser och taktikval på gymnasiet
Statsrådet Ibrahim Baylan
Axel Darvik har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ändra strukturen för gymnasieskolan så att mer av innehållet ges till viktiga bildningsämnen.
Den gemensamma strukturen för gymnasieskolans nationella program infördes år 2000 efter riksdagens beslut. Inom varje program ska rymmas dels de gemensamma kärnämneskurserna, dels för varje program gemensamma ämnen och om det är aktuellt inriktningar med gemensamma karaktärsämnen. Därutöver finns ett valbart utrymme för fördjupning och breddning av kunskaperna inom programmets ram. Huvudmannen beslutar vilka kurser som ska erbjudas. Slutligen ska eleverna också göra ett individuellt val om 300 gymnasiepoäng.
Regeringen föreslog i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04: 140) åtgärder för att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Gymnasieutbildningarna ska utvecklas så att eleverna får kunskaper som är viktiga för deras framtid. Förändringarna ska ske inom programgymnasiets ram. Regeringen slog också fast i propositionen att gymnasieskolan ska vara en kunskapsskola. Riksdagen beslutade i oktober 2004 i enlighet med regeringens förslag (bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4, SFS 2004:871). De av riksdagen beslutade förändringarna innebär bland annat att kursbetygen ersätts av ämnesbetyg. För närvarande pågår arbetet med att revidera gymnasieförordningen i anledning av riksdagens beslut och de bedömningar som gjordes av regeringen i propositionen. De nya bestämmelserna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007.
Regeringen konstaterade i gymnasiepropositionen att vissa av de kurser som fastställts lokalt håller låg kvalitet. Det är ibland kurser som kan sägas vara av hobbykaraktär. Därför har regeringen gjort bedömningen att lokala kurser bör kvalitetssäkras och fastställas av Statens skolverk. I det uppdrag som regeringen lämnade till Skolverket för att förbereda förändringarna av gymnasieskolan (U2004/3307/G) ingick att göra en översyn av kursplanerna. Förutom att konstruera ämnen, kurser och betygskriterier på ett sätt som stöder det system med ämnesbetyg som införs 2007, skulle verket även modernisera och anpassa kursplanerna till den ämnesmässiga och yrkesmässiga utveckling som ägt rum inom forskning och arbetsliv. Verket skulle också bedöma vilka ämnen och kurser som bör ingå i gymnasieskolans kunskapsuppdrag.
De valbara kurserna ska komplettera de programgemensamma och inriktningsgemensamma kurserna. Det ger möjlighet till ytterligare specialisering. Det är av stor betydelse att eleverna får information som hjälper dem att göra kloka och genomtänkta val av betydelse för deras framtid. Regeringen har därför givit Skolverket i uppdrag att tydliggöra och informera om vilka valbara kurser som utgör ett lämpligt val för elever som siktar mot ett speciellt yrke eller yrkesområde eller mot en viss högskoleutbildning efter avslutade gymnasiestudier (U 2006/746/G). Därigenom underlättas studie- och yrkesvägledning och eleverna får bättre stöd för väl genomtänkta val av kurser. Skolor får också bättre planeringsförutsättningar. Regeringen har även föreslagit i 2006 års ekonomiska vårproposition att medel ska tillföras för att utveckla kvaliteten i skolans studie- och yrkesvägledning.
Sammantaget anser jag därför att regeringen vidtagit de åtgärder som krävs för att gymnasieskolan ska vara en kunskapsskola av hög kvalitet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.