Hög sjukfrånvaro hos kvinnor
Skriftlig fråga 2019/20:129 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-09
- Överlämnad
- 2019-10-10
- Anmäld
- 2019-10-11
- Svarsdatum
- 2019-10-16
- Sista svarsdatum
- 2019-10-16
- Besvarad
- 2019-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Under väldigt många år har det kommit rapporter om att kvinnors sjukfrånvaro är mycket hög och att den stiger. Detta får allvarliga konsekvenser på många sätt. Ekonomiskt betyder det att kvinnor generellt får sämre löneutveckling och i det längre perspektivet får lägre pensioner.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder, och det antogs ett brett åtgärdsprogram 2015, men vi ser ändå att skillnaden mellan män och kvinnor har vuxit sedan 2015 och är fortsatt stor. Störst är problemen inom offentlig sektor, där sjuktalen är störst. På senare år är det främst psykiska diagnoser som vuxit lavinartat, och där är sjukfrånvaron hos kvinnor ca 30 procent högre än hos män med samma diagnoser. Så trots satsningar och olika försök att pressa ned sjukfrånvaron har skillnaderna tvärtom ökat under senare år.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att minska sjukfrånvaron och framför allt för att minska skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller sjukskrivning?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:129 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
S2019/04220/SF
Socialdepartementet
Socialförsäkringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:129 av Katarina Brännström (M)
Hög sjukfrånvaro hos kvinnor
Katarina Brännström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att minska sjukfrånvaron och framför allt för att minska skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller sjukskrivning.
Sjukpenningtalet var 9,7 dagar i december 2018. Det kan jämföras med en genomsnittlig nivå om 11,5 under perioden 2000–2017. När den förra regeringen tillträdde hade vi under flera år haft stigande sjukpenningtal. Det fanns inte några tecken på utplaning. Nu minskar både sjukpenningtalet och skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukpenningtal sedan 2017.
Med detta sagt är de stora skillnaderna mellan kvinnor och män i sjukfrånvaro bekymrande. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete. Kvinnor upplever en sämre psykosocial arbetsmiljö än män, med högre arbetsbelastning och med större psykiska påfrestningar. I detta sammanhang vill jag lyfta fram det ansvar arbetsmarknadens parter har. Under förra mandatperioden åtog sig arbetsmarknadens parter att arbeta för friskare arbetsplatser. Jag kommer att följa detta arbete och har förväntningar på resultat.
Den som blir sjuk ska få ett bra stöd för att kunna återgå i arbete. För att förbättra stödet till individen har regeringen bl.a. i budgetpropositionen föreslagit att permanenta funktionen för rehabiliteringskoordinering inom vården.
Vidare har regeringen avsatt 1,8 miljarder kronor i en överenskommelse med SKL för att förstärka landstingens och kommunernas insatser avseende psykisk ohälsa. Regeringen har även gett utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) ett tilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa.
Stockholm den 16 oktober 2019
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.