Höjda skatter i kommuner och regioner
Skriftlig fråga 2020/21:944 av Anne Oskarsson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-10
- Anmäld
- 2020-12-11
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Sveriges kommuner och regioner har under en längre tid fått alltmer ansträngd ekonomi. Det har skett särskilt mot bakgrund av att staten lämnat över ansvaret för att ta hand om stora volymer nyanlända migranter. För att hantera situationen har staten skjutit till mer pengar till kommunsektorn.
Samtidigt varnar nu ekonomer på organisationen Sveriges Kommuner och Regioner för att de pengar som har erhållits av kommunerna ändå inte kommer att räcka. Som lök på laxen har dessutom vissa kommuner mycket höga kommunalskattesatser. Redan nu dras uppåt 35–36 kronor per varje intjänad hundralapp från vanliga löntagares helt normala inkomster. Det är skattesatser som dessutom med stor sannolikhet ser ut att behöva höjas ytterligare i framtiden om inte en tydlig förändring kommer till stånd. Även om kommunerna skulle utöka sina nedskärningar av utgifterna och den politiska prioriteringen fick mer sans och balans är risken stor att vissa kommuner får höja kommunalskattesatsen till nivåer uppåt 40 kronor per hundralapp.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson blir därför följande:
Hur ser finansministern på den ekonomiska situationen i kommunsektorn ur ett skatteperspektiv, och anser ministern att det finns någon smärtgräns för hur hög kommunalskatt en vanlig löntagare rimligen kan betala, eller avser ministern att vidta några åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:944 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)
Svar på fråga 2020/21:932 av Anne Oskarsson (SD) Kommunal beskattning och fråga 202/21:944 av Anne Oskarsson (SD) Höjda skatter i kommuner och regioner
Anne Oskarsson har frågat finansministern vilka konkreta åtgärder hon avser att vidta för att komma till rätta med de stora skillnaderna i kommunala skattesatser som finns i Sverige. Anne Oskarsson har också frågat finansministern hur hon ser på den ekonomiska situationen i kommunsektorn ur ett skatteperspektiv, och om hon anser att det finns någon smärtgräns för hur hög kommunalskatt en vanlig löntagare rimligen kan betala, eller om ministern avser att vidta några åtgärder.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.
Kommuner och regioner har en grundlagsfäst rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och skatteintäkter utgör en viktig intäktskälla för sektorn. Regeringen har under de senaste åren också tillfört kommuner och regioner omfattande statsbidrag för att förbättra förutsättningarna att utveckla välfärdens verksamheter och minska risken för nedskärningar eller skattehöjningar.
De generella statsbidragen fördelas via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner att tillhandahålla sina invånare likvärdig service, oberoende av strukturella förhållanden. Inom inkomstutjämningen utjämnas för skillnader i skattekraft, dvs. för skillnader i invånarnas inkomster. Inkomstutjämningen är långtgående och finansieras i huvudsak med statliga medel. I budgetpropositionen för 2021 är det föreslagna anslaget för det kommunalekonomiska utjämningssystemet ungefär 150 miljarder kronor.
Den 1 januari 2020 trädde förändringar i kostnadsutjämningen i kraft, som innebär en uppdaterad och förstärkt utjämning. Syftet med förändringarna är att systemet i högre grad ska ta hänsyn till gleshet och socioekonomiska faktorer, såsom utbildningsnivå och inkomst. Regeringen bedömer att detta stärker likvärdigheten.
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att kommunsektorn tillförs 10 miljarder kronor i generella statsbidrag 2021, 5 miljarder beräknas kvarstå på anslaget för 2022. Dessa tillskott är utöver de 12,5 miljarder kronor för 2021 och framåt som redan har aviserats.
Att kommuner och regioner kan ta ut skatt för att sköta sina uppgifter är en grundläggande princip i den svenska förvaltningsmodellen/det svenska systemet och utgör en viktig grund för den lokala demokratin. Samtidigt förstår jag och delar frågeställarens oro för en utveckling där skillnader inom Sverige blir för stora. Ett välfungerande utjämningssystem är viktigt för att motverka en sådan utveckling och regeringen bedömer att förändringarna i kostnadsutjämningen bidrar till mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar. För att stärka samtliga kommuner och regioner har regeringen också tillfört stora belopp till kommunsektorn.
Regeringen följer utvecklingen i kommunsektorn noga och avser att föra en politik som även framöver värnar välfärden. Staten, kommunerna och regionerna har ett gemensamt ansvar att hantera utmaningarna framöver. Pågående reformarbete och effektivitetsutveckling behöver fortsätta för att säkerställa en långsiktigt hållbar välfärdsverksamhet. Tillskott till kommunsektorn som regeringen har föreslagit och kan komma att föreslå i framtiden syftar till att utveckla välfärdens verksamheter och minska risken för nedskärningar eller skattehöjningar.
Stockholm den 16 december 2020
Lena Micko
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.