Hot och våld mot samer
Skriftlig fråga 2019/20:1392 av Magnus Jacobsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-05-20
- Överlämnad
- 2020-05-20
- Anmäld
- 2020-05-25
- Svarsdatum
- 2020-05-27
- Sista svarsdatum
- 2020-05-27
- Besvarad
- 2020-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Efter det att Girjas sameby i Högsta domstolen fick ensamrätt att upplåta jakt och fiske i sitt område har motsättningarna i den berörda trakten eskalerat.
Hot och våld föregick domslutet och förekom under den 10 år långa domstolsprocessen men uppges nu förvärrats. Vid flera tillfällen har renar tillhörande samebyn dödats. I sociala medier har hot om våld och uppmaningar till våld även stegrats.
Det är angeläget att de motsättningar som präglar konflikterna kan överbryggas och att försoning kan sökas för de samhällen som berörs. Det är aldrig acceptabelt att enskilda utsätta för hot och våld.
Jag vill därför fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vad ämnar statsrådet göra för att säkerställa att samerna och samebyarna inte utsätts för hot och våld?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1392 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2019/20:1392 av Magnus Jacobsson (KD)
Hot och våld mot samer
Magnus Jacobsson har frågat mig vad jag ämnar göra för att säkerställa att samerna och samebyarna inte utsätts för hot och våld.
Regeringen ser allvarligt på den rasism och fientlighet som riktas mot samer efter Girjasdomen, bland annat djurplågeri och andra typer av attacker mot renar som kan vara ett uttryck för sådan rasism och fientlighet.
Sverige ska vara ett land fritt från rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. För att åstadkomma detta behöver vi bland annat en ändamålsenlig lagstiftning och ett aktivt rättsväsende. Flera insatser pågår för att förebygga och bekämpa hatbrotten – insatser som utförs av såväl regeringen som av myndigheter på uppdrag av regeringen.
I Budgetpropositionen för 2020 förstärkte regeringen den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2020. Förstärkningen ger utrymme för fortsatta och nya insatser inom ramen för planens fokusområden, däribland ett mer aktivt rättsväsende.
En av de myndigheter som har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott är Polismyndigheten. Polismyndigheten har inrättat en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Även övriga polisregioner har avsatta resurser för ändamålet.
Regeringen vill att Polismyndigheten fortsatt ska utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrotten. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten därför ett nytt uppdrag på området.
Brott begångna på nätet är en stor utmaning för rättsväsendet och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta myndigheternas arbete. Regeringen har bland annat gett Polismyndigheten i uppdrag att utveckla kompetensen när det gäller it-relaterad brottslighet, vilket är av betydelse för bekämpningen av hatbrott som begås över nätet och inhämtningen av digital bevisning.
Som framgår ovan är arbetet för att bekämpa hatbrotten en prioriterad fråga för regeringen och jag följer noga utvecklingen för att vid behov kunna vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 27 maj 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.