hotad svensk livsmedelsindustri

Skriftlig fråga 2003/04:357 av Norinder, Patrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-27
Anmäld
2003-11-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-12-04
Svar anmält
2003-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 november

Fråga 2003/04:357

av Patrik Norinder (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om hotad svensk livsmedelsindustri

Den svenska livsmedelsindustrin kan sätta fart på Sverige, ansåg statsrådet vid en träff med branschen den 13 november i år. Detta uttalande kommer när svensk djurproduktion är inne i en svår kris. Svensk jordbruksproduktion konkurrerar inte med omvärlden på samma villkor. Förutom extraskatter och ett otympligt regelverk som tynger produktionen har Sverige världens hårdaste djurskyddslag.

Svensk livsmedelsproduktion skulle säkert stå sig väl på en fri marknad. När denna inte existerar anpassar sig handeln till rådande läge och ökar importandelen. Detta innebär att förutsättningarna för svensk råvaruframställning minskar och jordbrukets överlevnad på sikt är hotad.

I dag sysselsätter svenskt jordbruk ca 250 000 personer direkt eller indirekt. Inom bara matfågelproduktionen arbetar ungefär 10 000 personer. Jordbruket bidrar alltså till en icke ringa andel sysselsatta @ arbetstillfällen som är hotade om inte regeringen snabbt förändrar förutsättningarna för svenskt jordbruk.

I regeringsförklaringen uttryckte statsministern att "Sveriges jordbrukare måste kunna konkurrera på villkor som är likvärdiga de som gäller för övriga Europa".

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att svenska jordbruksföretag ska få lika konkurrensvillkor med dem som finns i Europa?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:357 besvarad av

den 3 december

Svar på frågorna 2003/04:340 om jordbruk i kris och 357 om hotad svensk livsmedelsindustri

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Patrik Norinder har frågat Leif Pagrotsky och mig om vilka åtgärder vi avser att vidta för att det svenska jordbruket och de svenska jordbruksföretagen ska kunna konkurrera på lika villkor med dem som finns i övriga Europa.

Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på dessa frågor.

Patrik Norinder anser att det svenska jordbrukets överlevnad på sikt är hotad och hänvisar till att det inte råder likvärdiga konkurrensvillkor till övriga Europa. Patrik Norinder anger som exempel extraskatter, otympliga regelverk och en hård djurskyddslag.

Jag håller med Patrik Norinder om att det ökade konkurrenstryck som blivit följden av EU-medlemskapet har påverkat de svenska företagen. Den fria rörligheten av varor och tjänster på EU-marknaden innebär dock rörlighet i båda riktningarna, både till och från Sverige. I samband med branschmöte med livsmedelsindustrin den 13 november konstaterade Leif Pagrotsky och jag att Sveriges livsmedelsexport utgör en stor tillväxtmöjlighet för den svenska ekonomin, både för lantbruksnäringen och för livsmedelsindustrin.

Sverige har en vittgående djurskyddslagstiftning som ger starka mervärden för den svenska produktionen. Sverige arbetar för att även övriga Europa ska uppnå en liknande nivå som den svenska. Detta mål är något som Sverige prioriterar. Jag vill även poängtera att ett gott djurskydd också leder till ett ökat välmående bland våra djur och i flera fall en högre produktivitet.

I juni 2003 fattade EU:s jordbruksministrar beslut om en reformering av jordbrukspolitiken. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har till uppgift att senast den 15 januari lämna förslag om hur den beslutade jordbruksreformen ska genomföras i Sverige.

Arbetsgruppen ska föreslå den kombination av åtgärder som enligt analyserna är den mest resurseffektiva och som ligger bäst i linje med övergripande svenska mål för jordbrukspolitiken, miljöpolitiken, den regionala utvecklingspolitiken och mål för global utveckling.

I riktlinjerna till arbetsgruppen fastslås att arbetsgruppen ska utreda konsekvenserna för produktionens inriktning och omfattning, främst regionalt, men också nationellt. Påverkan på jordbrukssektorns och livsmedelssektorns konkurrenskraft ska också analyseras.

Regeringen har stor förståelse för de krav på likvärdiga konkurrensvillkor som förs fram och regeringen har också i regeringsförklaringen för innevarande riksmöte uttalat att Sveriges jordbrukare måste kunna konkurrera på villkor som är likvärdiga de som gäller i övriga Europa.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.