Hotet mot hbt-personer och yttrandefriheten i Litauen
Skriftlig fråga 2009/10:6 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-09-16
- Anmäld
- 2009-09-16
- Besvarad
- 2009-09-23
- Svar anmält
- 2009-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 september
Fråga
2009/10:6 Hotet mot hbt-personer och yttrandefriheten i Litauen
av Hans Linde (v)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
I syfte att skydda minderåriga antog Litauens parlament den 14 juli en lag som bland annat förbjuder "främjande av homosexualitet". När parlamentet nu öppnat för höstens session kommer två tillägg till lagen att behandlas, båda förväntas antas. Det ena tilläggsförslaget, artikel 310, anger att en person som "främjar homosexuella relationer på offentliga platser" begår ett brott som kan straffas med samhällstjänst, böter eller fängelse. Det andra förslaget, artikel 214, innebär att enskild eller juridisk person som "främjar eller finansierar främjande av homosexuella relationer på offentliga platser" kan dömas till böter mellan 1 000 och 5 000 litas, vilket motsvarar 3 000-15 000 kronor.
Den antagna lagen strider mot grundläggande mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, rätten till information samt principen om icke-diskriminering. Med de föreslagna ändringarna blir inskränkningen av de mänskliga rättigheterna än mer omfattande. Amnesty säger att man kommer att betrakta varje person som hålls fängslad i enlighet med lagen som en samvetsfånge.
Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och artikel 13 i EG-fördraget förbjuder uttryckligen diskriminering på grund av sexuell läggning. Det är alltså uppenbart att de aktuella litauiska tilläggsförslagen bryter mot EU:s eget existerande regelverk. Frågan är vad EU och det svenska ordförandeskapet kommer att göra för att upprätthålla unionens regelverk. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:
Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att lagen om skydd för minderåriga mot den skadliga effekten av offentlig info upphävs så att alla invånare i Litauen, inklusive barn, kan åtnjuta full yttrandefrihet, vilket inkluderar rätten att söka och få opartisk information?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:6 besvarad av Statsrådet Cecilia Malmström
Svar på fråga
2009/10:6 Hotet mot hbt-personer och yttrandefriheten i Litauen
Statsrådet Cecilia Malmström
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att lagen om skydd för minderåriga mot den skadliga effekten av offentlig information upphävs så att alla invånare i Litauen, inklusive barn, kan åtnjuta full yttrandefrihet, vilket inkluderar rätten att söka och få opartisk information.
Yttrandefrihet och principen om icke-diskriminering är hörnstenar i våra demokratiska samhällen. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter.
Diskrimineringsförbud återfinns i alla centrala instrument om mänskliga rättigheter, däribland Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. De övervakningsmekanismer som granskar staters efterlevnad av konventioner om de mänskliga rättigheterna, inklusive Europadomstolen, har i olika sammanhang tolkat diskrimineringsförbudet att också innefatta sexuell läggning.
Den litauiska lagen om skydd av minderåriga - som bland annat inkluderar ett förbud av främjande av homosexualitet- antogs av det litauiska parlamentet i juli och träder i kraft den 1 mars 2010. Det är fortfarande oklart hur den ska tillämpas i praktiken. Den aktuella lagen samt de ändringsförslag till strafflagen och förvaltningslagen som nu är under behandling väcker stark oro. Den litauiska presidenten Dalia Grybauskaite, som är mycket kritisk mot lagen, tillsatte under sommaren en expertgrupp som under hösten ska föreslå ändringar av lagen.
Sverige har under många år varit drivande i frågor om hbt-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inte minst i flera internationella forum, exempelvis FN, EU, OSSE och Europarådet. Den svenska regeringen har i kontakter med företrädare för Litauen klargjort vår ståndpunkt att en lag som syftar till att förbjuda främjande av en viss sexuell läggning innebär en kränkning av grundläggande värderingar som yttrandefrihet och varje människas lika värde. Jag har också i egenskap av representant för Europeiska unionens råd deltagit i en debatt om denna fråga vid Europaparlamentets plenarmöte den 16 september.
Inom EU prioriterar det svenska ordförandeskapet arbetet mot alla former av diskriminering. Vi arbetar med att förhandla ett förslag till direktiv om utökad likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Det svenska ordförandeskapet verkar aktivt för att direktivet ges en så bred tillämpning som möjligt och att det säkerställer samma nivå av skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund.
Vi arrangerar en konferens, Equality Summit, den 16-17 november 2009 där antidiskrimineringsdirektivet liksom hbt-frågor ska diskuteras.
Inom ramen för EU-samarbetet är det kommissionen som ansvarar för att övervaka att medlemsstaterna efterlever sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten. Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla dessa får kommissionen föra ärendet till EG-domstolen som prövar frågan. Kommissionen har i samband med den ovannämnda debatten i Europaparlamentet angett att den inte kommer att tveka att agera om det visar sig att de aktuella litauiska bestämmelserna tillämpas i strid med gemenskapsrätten.
Jag vill försäkra Hans Linde att Sverige även som ordförande i Europeiska unionens råd följer utvecklingen i denna fråga och kommer att kritisera övergrepp mot och diskriminering av hbt-personer varhelst det förekommer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.