humanitära skäl
Skriftlig fråga 2001/02:976 av Ayoub, Magda (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-02
- Anmäld
- 2002-04-09
- Besvarad
- 2002-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 april
Fråga 2001/02:976
av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om humanitära skälEnligt utlänningslagen kan uppehållstillstånd ges till utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige. Det kan vara fråga om sådana humanitära skäl som hänförs till den sökandes personliga förhållanden, t.ex. sjukdom, psykiskt eller fysiskt handikapp. Uppehållstillstånd kan också ges när förhållandena i hemlandet är sådana att det vore inhumant att tvinga utlänningen att återvända dit. Enligt många kritiska röster har bedömningen av vad som är humanitära skäl blivit alltmer restriktiv. Många gånger anses inte allvarliga sjukdomar eller som t.ex. i Kosovoflyktingarnas fall såväl psykiska trauman, avsaknad av vård i hemlandet som risk för konflikter, varit tillräckligt för att behandlas som humanitära skäl.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att i lagtexten förtydliga när "humanitära skäl" kan komma i fråga?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:976 besvarad av
den 10 april
Svar på fråga 2001/02:976 om humanitära skäl
Statsrådet Jan O Karlsson
Magda Ayoub har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att i lagtexten förtydliga när "humanitära skäl" kan komma i fråga.
Stadgandet i 2 kap. 4 § utlänningslagen om att uppehållstillstånd får beviljas av humanitära skäl avser främst personer med renodlat humanitära skäl. I proposition 1996/97:25 bedömde regeringen att det inte fanns skäl att ändra regler eller praxis när det gäller uppehållstillstånd på grund av starka humanitära skäl. Det nämndes i sammanhanget i propositionen att barns utsatta situation får särskild betydelse när humanitära skäl ska bedömas.
Innebörden av den praxis som skulle ligga fast framgår av ett antal regeringsbeslut år 1994. Uppehållstillstånd på grund av sjukdom kan endast ges i undantagsfall, när det är fråga om en livshotande sjukdom för vilken vård inte kan beredas i hemlandet eller när det föreligger ett handikapp av synnerligen allvarlig art. Det sägs också att det i princip bör krävas att vården eller behandlingen kan leda till en förbättring eller att behandlingen är livsnödvändig. Enbart den omständigheten att vården i Sverige håller en högre kvalitet kan inte utgöra grund för uppehållstillstånd.
När det gäller möjligheten att ge tillstånd av politisk-humanitära skäl uttalade socialförsäkringsutskottet (1996/97:Sfu5) vid riksdagsbehandlingen av proposition 1996/97:25 att skrivningarna i propositionen inte uteslöt att det även i fortsättningen kunde förekomma någon situation där uppehållstillstånd kunde ges av sådana skäl. Denna möjlighet har också använts i vissa situationer där Irak och Bosnien-Hercegovina berörts. Med detta klarläggande uttalande av socialförsäkringsutskottet godkände riksdagen regeringens bedömning vad gällde humanitära skäl för uppehållstillstånd.
Mot bakgrund av den här redovisade praxis som riksdagen ställt sig bakom kan jag förstå att många skulle vilja att Sverige kunde göra mer än så för att hjälpa människor i nöd. Men vad det konkret då oftast gäller är bristande resurser eller fördelning av resurser i olika avseenden i andra länder. Detta är något som vi i första hand bör ta ställning till, och också i hög grad tar ställning till, vid utformningen av den svenska biståndspolitiken. Migrationspolitiken lämpar sig inte väl för detta. Det är inte möjligt att möta obalanserna och orättvisorna i världen med att ge dem som inte kan få vård i hemlandet rätt till permanent uppehållstillstånd i Sverige för att de på så sätt ska få del av sjukvård och annan samhällsservice. En ordning med permanent uppehållstillstånd i sådana fall bör vi emellertid av hänsyn till den enskilda människan ha för situationer där starka humanitära skäl talar för detta i det enskilda fallet. Det är sådana humanitära hänsyn vi också tar.
Någon fullständig uppräkning av vad som kan utgöra humanitära skäl för uppehållstillstånd kan inte göras och jag kan inte se att eventuella förtydliganden i utlänningslagen skulle bli mer klargörande än praxisbeslut. Det är också en inställning som tidigare intagits av regering och riksdag bl.a. i samband med proposition 1988/89:86. Mot den bakgrunden avser jag inte att ta initiativ till ändring av utlänningslagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.