Hungerstrejker mot människorättsbrott i Irans fängelser

Skriftlig fråga 2021/22:969 av Amineh Kakabaveh (-)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Sedan den 8 januari 2022 har flera politiska fångar i Evinfängelset i Iran protesterat mot myndigheternas delaktighet i författaren och poeten Baktash Abtins död. Han var bara 49 år gammal och drabbades av covid-19. Han dog medan han satt i de ökända Evinfängelset i Teheran. Hans medfångar protesterar genom att hungerstrejka och kräver att fängelsemyndigheterna ska hållas ansvariga för att de avsiktligt orsakat Baktash Abtins och andra fångars död genom att försumma att ge dem adekvat medicinsk behandling.

Fängelsemyndigheterna ignorerade fångarnas protester, vilket orsakade en våg av hungerstrejker i rad fängelser, bland annat i Fashafouyeh och kvinnofängelset Qarchak.

Fångar kräver att fängelsemyndigheterna ska ställas till svars för Baktash Abtins död och för avsiktlig vårdslöshet och för att ha vägrat att ge politiska fångar medicinsk behandling. I Abtins fall berövades han medvetet akut medicinsk behandling när han drabbades av covid. 

Fångarnas hungerstrejk stöddes av människorättsaktivister i Iran och andra länder. Ett antal människorättsaktivister i Iran har också utanför dessa fängelser anslutit sig till hungerstrejken för att stödja de politiska fångarna.

Bland fångarna som hungerstrejkar finns två fängslade dubbla medborgare, Anooshe Ashoori, en brittisk-iransk medborgare, och Kamran Ghaderi, en österrikisk-iransk medborgare. 

Ashoori och Ghaderi protesterar mot att den islamiska regimen använder människor med dubbelt medborgarskap som gisslan och som ett förhandlingskort i sina överläggningar med EU, Storbritannien och USA.

Det fysiska tillståndet för de politiska fångar som hungerstrejkar försämras och flera av dem, som sitter i Evin-fängelset, fördes till fängelsets klinik, där de blev förolämpade och hotade av fängelsetjänstemännen.  

De politiska fångarna i Iran behöver vårt stöd. Två svenska medborgare som även är iranska medborgare sitter i Irans fängelser – Ahmadreza Djalali och Habib Chaab. Ahmadrezas hälsa är mycket dålig sedan länge. Hans familj i Sverige följer med stor oro utvecklingen. Situationen för den politiska fången Chaab är okänd. 

Trots att jag flera gånger har ställt frågor om Ahmedreza Djalali och Chaab har aldrig fått några konkreta svar. Något mer måste göras utöver den hittills verkningslösa så kallade kritiska dialogen, som under 40 år inte givit något resultat.

Det är dags att Sverige som enskilt land och genom FN och EU kräver att en internationell delegation besöker politiska fångar och undersöker förhållandena i iranska fängelser samt träffar Ahmadreza Djalali, Habib Chaab och andra politiska fångar och samvetsfångar fångar med dubbla medborgarskap. Det gäller också de kända kvinnorättskämparna Negar Mohammadi, Nasrin Sotoudeh, Zara Mohammadi, Zeynab Jalalian, Yasaman Armani, Sepideh Gholian med flera. Detta borde Sverige och EU ställa som villkor i sina diplomatiska och bilaterala avtal med den iranska regimen. Att ta bort dödsstraffet borde vara centralt i alla förhandlingar med regimen Iran.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

Kommer Sverige att som enskilt land och i EU och FN kräva att en internationell delegation besöker de fängelser som hyser politiska fångar och där undersöker hälsoläget bland dem på plats samt i förhandlingar med den iranska regimen kräva frigivning av Ahmadreza Djalali och Habib Chaab samt andra politiska fångar och samvetsfångar?