Hushållens skuldsättning
Skriftlig fråga 2009/10:693 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-03-30
- Anmäld
- 2010-04-01
- Besvarad
- 2010-04-08
- Svar anmält
- 2010-04-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 mars
Fråga
2009/10:693 Hushållens skuldsättning
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Hushållen lånar och skuldsätter sig i växande omfattning. I flera mindre stater i Europa har vi kunnat se hur detta får katastrofala konsekvenser när ekonomin som helhet kommer i problem. Det finns givetvis också ett samband mellan en upphaussad privat konsumtion baserad på lån och makroekonomiska problem för nationalstaten.
Enligt uppgift har sedan år 2000 hushållen lånat 800 miljarder kronor med bostäder som säkerhet. Lånen har använts för annat än bostadsinvesteringar. Hushållens upplåning är nu svindlande 2 357 miljarder kronor, varav 1 575 miljarder är bostadslån. Samtidigt amorterar hushållen allt mindre på sina bostadslån.
Bankerna är generösa med lån till hushållen men restriktiva med lån till företagen. En bakgrund till detta är att hushållens bostäder bedöms av bankerna som en mer säker tillgång.
Att upplåningsfesten och värdestegringarna på privatbostäder inte kan hålla i längden torde de flesta vara överens om, men ingen tycks ha viljan att försöka avsluta festen. Hushållen själva, bankerna och fastighetsmäklarna kör på och Riksbanken vågar inte heller höja räntan. Ingen vill vara festförstöraren. Det är inte bra för Sverige, en katastrof kan vänta om hörnet.
Mot bakgrund av det anförda, vilka initiativ avser finansministern att ta för att kyla ned bankernas utlåning till hushållen, i synnerhet den med redan belånade bostäder som säkerhet?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:693 besvarad av Statsrådet Mats Odell
den 8 april
Svar på frågorna
2009/10:692 Fallande amorteringar
2009/10:693 Hushållens skuldsättning
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att öka amorteringsviljan hos hushållen. Vidare har hon frågat finansministern vilka initiativ han avser att vidta för att kyla ned bankernas utlåning till hushållen, i synnerhet den med redan belånade bostäder som säkerhet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.
Finansinspektionen (FI) har i sitt uppdrag från regeringen ansvaret att säkerställa att svenska kreditinstitut bedriver en sund kreditgivning. I det ansvaret ingår att följa utvecklingen och vid behov utfärda föreskrifter och allmänna råd som reglerar villkoren för kreditgivningen, exempelvis vad gäller belåningsgrad och amorteringar.
I en stickprovsundersökning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning (februari 2010) pekade FI på några av de problem som den senaste tidens kredittillväxt medför. Slutsatsen av stickprovet är att systemet för kreditprövning i huvudsak fungerar mycket väl. Undersökningen visar att det krävs mycket höga räntenivåer eller arbetslöshet, kombinerat med betydande prisfall på bostadsmarknaden, för att hushåll ska komma att tvingas sälja sin bostad.
I undersökningen konstaterades vidare att hushållen överlag har goda buffertar. Stickprovet visar att 90 procent av hushållen har ett överskott på 1 000 kronor eller mer i månaden vid en ränta på 6,5 procent. 80 procent har mer än 3 000 kronor och 40 procent av hushållen har 10 000 kronor eller mer kvar varje månad. Förklaringen är att de största skulderna är koncentrerade hos hushållen med höga inkomster.
FI ser likväl med oro på trenden med stigande belåningsgrader, framför allt ur ett konsumentskyddsperspektiv. Även måttliga prisfall på bostadsmarknaden kan göra att ett antal hushåll får större lån än marknadsvärdet på fastigheten. Om ett sådant hushåll samtidigt drabbas, till exempel av arbetslöshet, skulle detta kunna medföra att hushållet tvingades sälja bostaden med förlust.
Mot denna bakgrund förväntas FI inom kort komma med ett allmänt råd om begränsning av belåningsgraden för bostadslån. En sådan begränsning kan ligga inom intervallet 75–90 procent av fastighetens marknadsvärde – belåningsvärde – när lånet tas. Begränsningen skulle gälla för privatpersoner när de tar nya lån med bostaden som pant. Rådet väntas börja gälla från den 1 juli 2010. FI har också möjlighet att införa ett allmänt råd som gäller amorteringskrav, men har än så länge inte bestämt om detta är ett lämpligt alternativ eller komplement till begränsningen av belåningsgraden för bostadslån.
Mot bakgrund av FI:s arbete ser jag för närvarande ingen anledning att ta några ytterligare initiativ.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.