hushållsgemenskap

Skriftlig fråga 1997/98:900 av Hoffmann, Ulla (v)

Fråga 1997/98:900 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Pierre Schori om hushållsgemenskap

Utlänningsnämnden har framfört att begreppet "hushållsgemenskap" är svårtolkat. Enligt nämndens generaldirektör tolkar nämnden begreppet så att de asylsökande inte fysiskt måste ha bott under samma tak. Man kan ha bott på olika håll men varit ekonomiskt beroende av varandra. Vad gäller minderåriga barn får endast uppehållstillstånd ges när det rör sig om hemmavarande barn eller annat nära släktförhållande och dessutom hushållsgemenskap. UN:s tolkning kan vad gäller barn, enligt min uppfattning, bli alltför snäv. Många asylsökande lever i hushållsgemenskap här i Sverige under många år. För barn till utländska föräldrar som är födda i Sverige kan det handla om att de i hela sitt liv bott i hushållsgemenskap med t.ex. far- eller morföräldrar, far- eller morbröder i Sverige. Denna hushållsgemenskap räknas inte. För åter andra barn kan det handla om att de på grund av misshandel och andra övergrepp skapar en "mental" hushållsgemenskap med en närboende och nära släkting i hemlandet. Denna hushållsgemenskap räknas inte heller.

Utlänningsnämnden har i dagarna fattat beslut att avvisa två chilenska syskon som flydde från misshandel och andra övergrepp i familjen till sin morbroder i Sverige. I Chile sökte de sig till den närboende morbrodern och hans familj. I Sverige har de bott under samma tak i tre år hos morbrodern och hans familj.

Min fråga till statsrådet Schori är:

Har regeringen för avsikt att ta initiativ för att klargöra begreppet "hushållsgemenskap"?