ICC:s framtid i Afrika
Skriftlig fråga 2016/17:261 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-28
- Överlämnad
- 2016-10-31
- Anmäld
- 2016-11-08
- Sista svarsdatum
- 2016-11-09
- Svarsdatum
- 2016-11-10
- Besvarad
- 2016-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, har under de senaste åren anklagats av flera afrikanska ledare för att granska enbart afrikanska länder och för att användas som ett kontrollverktyg för västländer över Afrika. Men i själva verket är det få förundersökningar mot afrikanska ledare som ICC väckt på egen hand. De flesta har kommit på uppmaning av länderna själva eller av FN:s säkerhetsråd. ICC granskar just nu många andra länder, till exempel Afghanistan, Colombia, Ukraina och Palestina.
Efter att domstolen beslutat att inleda en granskning av Burundi, där blodiga politiska våldsamheter pågår, uttalade presidenten Pierre Nkurunziza att de lämnar ICC. Sydafrika har nu meddelat att man också träder ur. Sydafrika vägrade i fjol att gripa den sudanske presidenten Omar Al-Bashir, när denne besökte landet. Enligt åklagaren är Omar Al-Bashir skyldig till folkmord och krigsbrott i Darfur. Det har pågått en fruktansvärd etnisk rensning i delstaten. Målet med terrorn var enligt åklagaren att de 2,5 miljoner människorna skulle svälta ihjäl. När nu Uganda och Kenya hotar att följa efter sätts hela ICC:s framtid på spel, vilket innebär att ett mycket viktigt verktyg i kampen mot människorättsförbrytelser kan försvinna. Detta är en mycket oroande utveckling. Afrikanska länder spelade en stor och viktig roll vid skapandet av ICC, och deras aktiva framtid i ICC är central.
Jag vill med bakgrund av ovan fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att inte fler afrikanska länder ska välja att lämna ICC?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:261 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:261 av Birgitta Ohlsson (L) ICC:s framtid i Afrika
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte fler afrikanska länder ska välja att lämna ICC.
Det internationella samfundet visade genom grundandet av den internationella brottmålsdomstolen ICC på viljan att agera för att allvarliga övergrepp av den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna inte ska begås med straffrihet. Grundandet av ICC innebar ett genombrott för de mångåriga internationella ansträngningarna att säkra efterlevnad av folkrätten och ICC är unik som den första permanenta internationella domstolen för internationell straffrätt. Domstolens uppgift är att döma enskilda för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser samt att besluta om gottgörelse till brottsoffer för dessa allvarliga övergrepp. Sverige är sedan grundandet av ICC en stark förespråkare för domstolen och dess viktiga uppdrag.
Tillsammans med övriga statsparter verkar vi för att alla världens stater ska omfattas av ICC:s behörighet så att risken för straffrihet minskar och inte är beroende av var brottet begås och av vem. En viktig princip för ICC-samarbetet är också att ICC inte ersätter, utan är ett komplement till nationella rättssystem. Huvudansvaret för att utreda och döma enskilda för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser ligger alltså alltjämt på de enskilda staterna.
Jag delar Birgitta Ohlssons uppfattning att afrikanska länder spelade en stor och viktig roll vid skapandet av ICC. Domstolen har också alltjämt ett starkt stöd från många länder på den afrikanska kontinenten. Afrikanska staters fortsatta engagemang i ICC är av stor vikt för brottsoffers rätt till gottgörelse och det internationella samfundets ansträngningar att bekämpa allvarliga internationella brott.
Regeringen har – i likhet med FN:s generalsekreterare, ett stort antal andra stater och organisationer från alla delar av världen – uttryckt oro över att några länder inleder processer för att frånträda Romstadgan. Vi hoppas också att dessa länder kommer att vilja vara kvar i ICC-samarbetet. ICC behöver fler statsparter, inte färre.
Sverige har väletablerade och breda bilaterala och multilaterala kontakter med många afrikanska länder, där även frågor om folkrätt och mänskliga rättigheter diskuteras. Frågan om ICC är även fortsättningsvis en del i dessa kontakter. Det krävs en stärkt och konstruktiv dialog med såväl de länder som uttryckt missnöje som med de som är tydliga med sitt stöd till domstolen. Vi uppmuntrar och inbjuder de stater som uttryckt missnöje med ICC att – tillsammans med övriga ICC-anslutna stater – söka lösningar inom ramen för Romstadgan.
Stockholm den 10 november 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.