IMF:s och Världsbankens krav på fattiga länder
Skriftlig fråga 2006/07:311 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-07
- Anmäld
- 2006-12-07
- Besvarad
- 2006-12-13
- Svar anmält
- 2006-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Fråga
2006/07:311 IMF:s och Världsbankens krav på fattiga länder
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Återigen har det blossat upp en debatt om bistånd och lån till fattiga läder. Denna gång handlar det om de detaljerade krav på ekonomiska reformer som IMF och Världsbanken ställer på fattiga länder för att de ska bistå med resurser.
Den norska regeringen vägrar att acceptera dessa krav och bjöd därför in till diskussion om villkoren för bistånd. Inbjudna var givarländer, mottagarländer och chefer på IMF samt Världsbanken.
Norge har tagit ställning mot krav på privatiseringar och liberaliseringar i samband med bistånd. Det ska vara upp till länder att själva fatta dessa beslut. Norge är inte ensamt om dessa åsikter. Storbritannien har samma åsikt och har därför hållit inne med en utbetalning på 50 miljoner dollar till Världsbanken med syfte att driva på för en förändring av kraven som ställs.
Avser statsrådet att verka för att Sverige agerar tillsammans med Norge och Storbritannien för att förändra de krav på ekonomiska reformer som IMF och Världsbanken ställer på fattiga länder för att de ska bistå med resurser?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:311 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2006/07:311 IMF:s och Världsbankens krav på fattiga länder
Statsrådet Gunilla Carlsson
Luciano Astudillo har frågat mig om jag avser verka för att Sverige ska agera tillsammans med Norge och Storbritannien i syfte att förändra de krav på ekonomiska reformer som IMF och Världsbanken ställer på fattiga länder för att de ska bistå med resurser.
Sverige följer aktivt frågan om så kallat konditionalitet i IMF och Världsbanken. Bland annat spelade Sverige en viktig roll vid framtagandet av bankens nya riktlinjer i dessa frågor. Vi anser, liksom de flesta länder, att konditionalitet är nödvändigt, men att det ska användas på ett förnuftigt sätt. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det är de fattiga länderna själva som ska äga och vara drivande i sina utvecklingsstrategier. Fördelarna med konditionalitet, från givarhåll sett, är bland annat att det försäkrar oss om att utlånade medel och bistånd används till fattigdomsbekämpning och utveckling. Dessutom möjliggörs uppföljning av svenska skattemedel för att säkerställa att de används på rätt sätt i samarbetsländer – länder som inte sällan brottas med svåra styrnings- och korruptionsproblem.
Sverige stöder och deltar aktivt, bland annat genom arbetet i de båda institutionernas styrelser, i utvärderingar och uppföljningar av Världsbankens och IMF:s arbete med konditionalitet. Ett mycket konkret exempel är att Sverige i den fjortonde påfyllnaden av Ida, Världsbankens fond för låginkomstländer, utfäste ett extra bidrag om 250 miljoner kronor som var villkorat till att banken gjorde framsteg inom harmonisering och konditionalitet. Storbritannien utlovade också ett extra bidrag baserat på samma villkor. Efter två rapporter från Världsbankens ledning som presenterades i november respektive december 2006, ansåg Världsbankens styrelse samfällt att banken gjort betydande framsteg på bägge dessa områden. Såväl Storbritannien som Sverige stod således bakom denna bedömning och har förberett utbetalning av de utlovade medlen.
Sverige är alltså redan i dag en pådrivande aktör i denna fråga. Vi samarbetar med länder som delar vår syn på behovet av reformer och kommer så fortsätta att göra.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.