Incels
Skriftlig fråga 2019/20:42 av Ebba Hermansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-23
- Överlämnad
- 2019-09-24
- Anmäld
- 2019-09-26
- Svarsdatum
- 2019-10-02
- Sista svarsdatum
- 2019-10-02
- Besvarad
- 2019-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
I en artikel publicerad av Expressen den 21 september med namnet Varningen från de ensamma incel-männen skrivs det om gruppen män som lever i ofrivilligt celibat. Gruppen kan beskrivas som ett slags rörelse eller gemenskap för män som mot sin vilja lever ensamma. Dessa män kännetecknas ofta av att de känner sig oönskade i samhället i allmänhet och på äktenskapsmarknaden i synnerhet. Det kombineras med en upplevd känsla av en förlorad maktposition i samhället generellt, där man anser att kvinnor premieras och har fördelar som män inte har.
Skulden för den ofrivilliga ensamheten och känslan av utanförskap läggs inte sällan på kvinnorna själva, vilket kan resultera i ökat kvinnohat och i de mest extrema fallen också attentat riktade mot kvinnor. Ett exempel av flera är Scott Paul Beierle som i november 2018 sköt ihjäl två kvinnor på en yogastudio i Tallahassee. Han hade som uttalat mål att döda specifikt kvinnor, då dessa för honom representerade något han upplevde hade förvägrats honom.
Det är inte orimligt att anta att denna grupp bestående av ofrivilligt ensamma män kommer att öka och därmed riskera att bidra till ett mer misogynt och farligare samhälle för kvinnor.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Ämnar statsrådet vidta några åtgärder för att förhindra att kvinnohatet inom denna grupp eskalerar ännu mer?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:42 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
A2019/01739/JÄM
Arbetsmarknadsdepartementet
Jämställdhetsministern samt ministern med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:42 av Ebba Hermansson (SD) Incels
Ebba Hermansson har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att förhindra att kvinnohatet inom gruppen män som lever i ofrivilligt celibat (Incels) eskalerar ännu mer.
Hat och hot mot kvinnor, som vi ser förekommer både i offentligheten och i det privata, är oacceptabelt. Vissa mäns idé om en personlig rätt till kvinnors kroppar och beredskap att döda för sin sak är avskyvärd. Samhället måste kraftfullt bekämpa brott som begås och uthålligt motverka de föreställningar om kön och sexualitet som ligger till grund för denna extrema form av kvinnohat. En viktig framtidsfråga handlar om att motverka att detta hat normaliseras.
Sedan den 1 januari 2017 gäller regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10). Strategin syftar till att stärka förutsättningarna för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den inbegriper arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Strategin innehåller åtgärder som stärker skyddet och stödet till våldsutsatta kvinnor, insatser mot våld i samkönade relationer samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulinitet och hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin sätter också fokus på förebyggande insatser samt på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Exempel på förebyggande insatser är Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att sprida och utveckla metoder i universellt våldsförebyggande arbete med barn- och unga, inklusive metoder för att förebygga våld i ungas partnerrelationer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fått medel för att stärka det vålds-förebyggande arbetet i skolan och Länsstyrelserna har i uppgift att främja våldsförebyggande arbete i länen. Länsstyrelserna i Stockholm och Skåne samt Manscentrum i Stockholm driver telefonlinjen Välj att sluta i syfte att få personer som utövar våld i nära relationer att sluta med det.
Statens skolverk har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag om hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna (U2019/02204/S). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Brottsoffermyndigheten fick i februari 2018 i uppdrag av regeringen att under 2018‒2020 genomföra informations- och utbildningsinsatser med anledning av den nya sexualbrottslagstiftningen (dnr Ju2018/01290/KRIM). I uppdraget ska Brottsoffermyndigheten ta fram en webbaserad utbildning och en lärarhandledning om den nya sexualbrottslagstiftningen. Målgruppen för insatserna är i huvudsak unga i åldern 13-25 år och vuxna som möter ungdomar i sin vardag.
Regeringen har även under den förra mandatperioden tagit initiativ till skärpningar av ett stort antal straffrättsliga bestämmelser som har stärkt det straffrättsliga skyddet. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyper såsom grov misshandel och grovt olaga hot. Vidare har skyddet för den personliga integriteten stärkts. Bland annat har det nya brottet olaga integritetsintrång införts, enligt vilket det är straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa bilder eller andra uppgifter. Dessutom har straff-bestämmelserna om olaga hot och ofredande förtydligats och moderniserats. Därutöver har regeringen reformerat sexualbrotts-lagstiftningen och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft. De nya reglerna bygger på frivillighet och samtycke och innebär en på flera sätt skärpt syn på sexualbrott.
I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen att ytterligare 155 mnkr ska tillföras anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13, vilket ger en nivå på 445 mnkr. Merparten av anslagets medel går till
insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Regeringen ser således allvarligt på frågan.
Stockholm den 1 oktober 2019
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.