Industriellt fiske i Stockholms skärgård

Skriftlig fråga 2020/21:1646 av Nina Lundström (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-04
Överlämnad
2021-02-04
Anmäld
2021-02-05
Svarsdatum
2021-02-17
Sista svarsdatum
2021-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Skärgården är betydelsefull för både företag, fritidsboende och besökare. Fritidsfisket betyder mycket för både fritid och rekreation. Det är fastställt att bestånden av fisk i Stockholms skärgård har minskat dramatiskt under årens lopp. Samtidigt som fritidsfisket och det småskaliga kustfisket upplever en minskning av bestånden finns stora industriella flottor som ligger precis vid fyra sjömil från baslinjen. Det småskaliga fisket är viktigt för utvecklingen i skärgården. Utanför Landsort kunde exempelvis i slutet av januari noteras fem stora industriella flottor vid samma tillfälle. De stora industriella fiskefartygen tar upp stora mängder fisk, särskilt när strömming samlas i stora stim inför leken. En möjlig lösning är att flytta trålgränsen till tolv sjömil från baslinjen. Det skulle kunna påverka de lokala bestånden positivt och därmed värna fritidsfisket liksom det småskaliga kustfisket. Havs- och vattenmyndigheten har inget uppdrag att arbeta med frågan om flytt av trålgränsen. En flytt av trålgränsen kräver även samordning inom EU för att bli effektiv.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att värna det lokala fisket och skärgårdens utvecklingsmöjligheter, till exempel genom att flytta ut trålgränsen från fyra till tolv sjömil från baslinjen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1646 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)


Svar på fråga 2020/21:1646 av Nina Lundström (L) Industriellt fiske i Stockholms skärgård

Nina Lundström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att värna det lokala fisket och skärgårdens utvecklingsmöjligheter, till exempel genom att flytta ut trålgränsen från fyra till tolv sjömil från baslinjen.

Fiskets konkurrenskraft är en viktig fråga för mig och regeringen. Samtidigt står fisket inför stora utmaningar. Regeringens övergripande målsättning är ett hållbart fiske, ökad resurseffektivitet och mer hållbara fiskemetoder och redskap. Jag och regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder den senaste tiden som syftar till att främja och utveckla det svenska fisket på både kort och lång sikt.

En flytt av trålgränsen kräver samordning inom EU för att bli effektiv. En medlemsstat får vidta så kallade icke-diskriminerande åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskbestånden och för att bibehålla eller förbättra bevarandestatusen för de marina ekosystemen inom en gräns på tolv nautiska mil från dess baslinje. Det framgår av artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken. Men att vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskbestånden förutsätter att det finns tillräckliga vetenskapliga underlag som visar att det finns orsakssamband.

Sverige genomför kontinuerligt datainsamling avseende fiskbestånden genom årliga övervakningsprogram. Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för denna datainsamling. Tyvärr kan jag konstatera att det finns nedåtgående trender för strömmingen i centrala Östersjön. Orsakerna till de nedåtgående trenderna är dock inte entydiga eftersom det saknas tillräckliga kunskapsunderlag. Det är många faktorer som påverkar sillen eller strömmingen. I tillägg till det årliga övervakningsprogrammet genomförs och planeras en rad olika enskilda projekt rörande flera fiskbestånd, däribland sill, för att öka kunskapen och hantera befintliga kunskapsluckor i syfte att försöka fastställa orsakssamband. Tillräckliga vetenskapliga underlag som tydliggör orsakssamband är en förutsättning för att bedöma vilka åtgärder som är rätt att vidta för bevarande och förvaltning av fiskbestånden. Detta är en prioriterad fråga för mig, och regeringen har uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas för att skydda kustlekande bestånd av sill i norra Egentliga Östersjön. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2022. Jag följer arbetet med att förbättra miljösituationen och kunskapen om fiskbestånden i Östersjön men kommer inte föregå detta uppdrag.

Stockholm den 17 februari 2021

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.