Införande av brottskod för djurrättsextremism
Skriftlig fråga 2020/21:471 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Eskalerande hot och våld från en liten grupp extremister får konsekvenser för en hel bransch och sätter skräck i hela samhällen. Det är allvarligt. Brotten måste tas på största allvar.
Diskussionen om vad som ska göras för att skydda lantbrukare, jägare och deras familjer har pågått under många år, och enligt ministern är en proposition på väg fram som innehåller sätt att freda gårdsplanen för lantbrukare.
Detta är bra, men det behövs fler verktyg i verktygslådan, och eftersom djurrättsextremister ofta arbetar över hela landet behöver polisen sätt att identifiera dem och arbeta nationellt med frågan.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att lägga fram ett förslag om en egen brottskod för djurrättsextremism?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:471 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:471 av Åsa Coenraads (M)
Införande av brottskod för djurrättsextremism
Åsa Coenraads har frågat mig om jag avser att lägga fram ett förslag om en egen brottskod för djurrättsextremism.
Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för brott. Ingen person i ett demokratiskt samhälle har rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. Regeringen tar sådana brott på största allvar.
Inom Regeringskansliet pågår just nu ett prioriterat arbete med att se över bestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikationsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter. Min ambition är att lagförslag ska kunna lämnas under våren 2021.
Regeringen har dessutom lagt ett antal förslag till lagstiftning som berör brott som bl.a. lantbrukare och djuruppfödare utsätts för. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kan genomföras utan tillstånd. Vidare höjdes minimistraffet för grovt olaga hot den 1 juli 2017. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Införandet av nya brottskoder görs inte av regeringen, utan hanteras av Brottsförebyggande rådet (Brå) i samråd med rättsväsendets myndigheter. Systemet med brottskoder är utformat så att det inte är möjligt att införa enbart en brottskod för brott som utförs av djurrättsaktivister, utan det skulle kräva en stor mängd brottskoder. Däremot är det viktigt att en polisanmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna för brottet för att öka sökbarheten bland polisanmälningarna.
Det är regeringens bestämda uppfattning att näringsidkare ska kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar.
Stockholm den 25 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.