Införande av euron
Skriftlig fråga 2010/11:305 av Fridolin, Gustav (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-02-14
- Anmäld
- 2011-02-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2011-02-28
- Besvarad
- 2011-02-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga
2010/11:305 Införande av euron
av Gustav Fridolin (MP)
till finansminister Anders Borg (M)
Det står nu klart att de EU-länder som valt att behålla en penningpolitik och växelkurs anpassad efter sina förhållanden generellt har klarat finanskrisen bättre än länderna som infört euron som valuta. I flera länder förs diskussioner där man på goda grunder ser eurosamarbetet som en del av det som skapat ekonomiska problem och en försvårande omständighet när man försöker ta sig ur ekonomiska svårigheter. Detta har gjort att förtroendet för euron sjunkit kraftigt. I en undersökning bland 1 000 globala investerare, analytiker och handlare som presenterades samtidigt som World Economic Forum i Davos svarade sex av tio tillfrågade investerare att de trodde att minst ett av euroländerna övergett valutan före 2016. Knappt hälften av de tillfrågade befarade att euroområdet skulle kollapsa. Detta till trots har ledamöter av den svenska regeringen uttryckt en vilja att Sverige ska förnya diskussionerna om att införa euron.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern om han kan ge riksdagen besked om att ingen ny folkomröstning planeras om deltagande i EMU:s tredje steg och för hur lång tid detta besked är giltigt.
Svar på skriftlig fråga 2010/11:305 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2010/11:305 Införande av euron
Finansminister Anders Borg
Gustav Fridolin har frågat mig om jag kan ge riksdagen besked om att ingen ny folkomröstning om EMU:s tredje steg införande i Sverige planeras och för hur lång tid detta besked är giltigt.
Fridolin för ett resonemang som går ut på att de länder i EU, som har infört euron, generellt sett klarat finanskrisen sämre än de länder som inte gjort det. Jag vill påpeka att Tyskland och Frankrike klarat sig betydligt bättre än Storbritannien. De båda förstnämnda länderna hade mindre bnp-fall under krisen än Storbritannien, de har återhämtat sig snabbare och deras budgetunderskott är mycket mindre än Storbritanniens.
Det ska vidare konstateras att det inte är euron, som skapat kriserna i Grekland och Irland. I det grekiska fallet är det misskötsel av de offentliga finanserna och i det irländska en bubbla i den överdimensionerade banksektorn. Island, som har egen valuta, drabbades av samma problem som Irland. Lettland, med fast växelkurs kopplad till euron, var särskilt sårbart för finanskrisen på grund av en överhettad ekonomi och svaga offentliga finanser. Där är man nu på god väg att ta sig ur krisen.
Man kan således inte dra de generella slutsatser som Fridolin gör. En betydligt mer välgrundad lärdom av krisen är att länder med ordning och reda i sina offentliga finanser har klarat sig bättre än de som inte hade det när krisen slog till. Det gäller oberoende av växelkurssystem.
Flera EU-länder har inte värnat vikten av sunda offentliga finanser och således inte levt upp till kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Just nu pågår därför ett arbete som syftar till att stärka efterlevnaden av denna pakt.
Regeringens uppfattning är att ett eventuellt framtida införande av euron måste föregås av en folkomröstning. Tidpunkten för en sådan måste beslutas av riksdagen. En folkomröstning bör genomföras först efter en bred diskussion där för- och nackdelar på nytt prövas i ljuset av bland annat erfarenheter och utveckling i länderna i och utanför eurosamarbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.