Införande av inbrottsstöld som ny brottsrubricering

Skriftlig fråga 2015/16:405 av Tina Ghasemi (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Under 2014 anmäldes omkring 22 400 bostadsinbrott i Sverige – en ökning med 6 procent jämfört med året innan. I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,2 procent av hushållen att de utsatts för bostadsinbrott 2013, vilket motsvarar ca 48 000 hushåll i Sverige. Boende i småhus uppger utsatthet för bostadsinbrott i något större utsträckning (1,4 procent) än boende i flerfamiljshus (1,0 procent). I den senaste undersökningen uppgav ensamstående personer med barn att de blivit utsatta för bostadsinbrott i betydligt högre utsträckning (3,1 procent) än hushåll som består av andra familjetyper (0,7–1,2 procent).

Inbrott i bostaden kan således sägas utgöra en relativt liten del av alla anmälda brott. Samtidigt har trenden för anmälda bostadsinbrott under den senaste tioårsperioden alltjämt varit uppåtgående. Lägenhetsinbrotten ökade kontinuerligt fram till 2011, då denna utveckling bröts.  De ligger nu på en nivå som är 19 procent högre än 2005, och nivån för anmälda villainbrott ligger nu 44 procent högre än för tio år sedan.

Bostadsinbrott skapar dessutom stor oro i samhället. Generellt upplevs bostadsinbrott som mer kränkande än andra stöldbrott även om värdet av stöldgodset inte är så stort. De som har blivit utsatta för den här typen av brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt hem en lång tid efter det att inbrottet ägt rum.

Trots den kränkning ett bostadsinbrott innebär för den drabbade leder det i dag till låga straff. Ett bostadsinbrott bedöms i regel som grov stöld, vilket i praktiken innebär att straffet blir mellan sex och tio månaders fängelse. Den som döms för första gången slipper inte sällan både fängelse och fotboja. Vidare utgår dagens lagstiftning mer från själva stölden och det ekonomiska värdet av det stulna än den kränkning som själva inbrottet innebär. Störst fokus ska i stället läggas vid själva inbrottet. Att någon olovligt tar sig in i en annan människas hem och gör intrång på dennes egendom bör ses som ett allvarligt brott i sig. Därför bör brottsrubriceringen inbrottsstöld införas.

Minimistraffet för en inbrottsstöld bör vara fängelse i ett år. En sådan ordning skulle medföra att påföljden för dessa brott blir fängelse i betydligt större omfattning än i dag.

Med de satsningar som gjorts på polis och rättsväsen under alliansregeringens tid har vi som medborgare rätt att förvänta oss en större andel uppklarade bostadsinbrott. Den 1 januari i år har de tidigare 21 regionala polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen blivit en myndighet – en välkommen reform som genomfördes av alliansregeringen. Det är vår förhoppning att detta kan bidra till att skapa en effektivare polis och en tydligare styrning centralt. Moderaterna har dessutom i sin budget för 2016 aviserat en stor satsning på fler poliser. Att skärpa straffen för bostadsinbrott är viktigt även i detta avseende, då det skickar en tydlig signal till polis och rättsväsen om att arbetet mot den här typen av brottslighet bör prioriteras. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att vidta några åtgärder så som beskrivs i denna fråga om inbrottsstöld som ny brottsrubricering, och vad kan vi i så fall förvänta oss förbättras?