Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

information om EU-finansierade projekt

Skriftlig fråga 1999/2000:1279 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-03
Besvarad
2000-08-25
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 augusti

Fråga 1999/2000:1279

 av Birger Schlaug (mp) till finansminister Bosse Ringholm om information om EU-finansierade projekt

På ett nymålat staket utanför en skola på Vinön i Hjälmaren sitter en skylt som berättar att staketet är målat med bidrag från EU. På en skylt utanför ett naturvårdsområde på Omberg kan man läsa att skylten (!) är delfinansierad av EU. För att ta några exempel på alla dessa skyltar, lappar och anslag som berättar om att något är gjort, utfört eller bekostat med hjälp av EU-pengar.

Det är pinsamt! Motiveringen är att vi ska bli mer vänligt sinnade mot det snälla EU. Samma sorts propaganda kunde man se i Sovjetunionen där plank, bänkar och t.o.m. träd var försedda med skyltar som berättade att antingen Kommunistpartiet eller Staten i all sin välvilja betalat kalaset.

När det gäller bidrag från EU så är det ju så att det är våra egna pengar (medlemsavgiften till EU är ju ca 23 miljarder kronor) som vi delvis får igen efter det att de tagit omvägen över Brysselbyråkratin. Dessutom får vi inte ett öre tillbaka om vi inte själva skjuter till pengar till staketmålning, skylttryckning, kurser i stenflisning eller något annat.

Om det är så att EU-kommissionen kräver att bli omnämnd för varje krona som man skickar tillbaka i nåder så borde det väl för konsumentupplysningens skull också framgå att staten, landstinget eller kommunen också satsat. Och att det i själva verket är våra egna skattepengar alltihop.

Avser ministern verka för att propagandan upphör eller åtminstone ersätts med relevant information om vem som finansierat de olika projekt där EU-kommissionen kräver att bli omnämnd?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1279 besvarad av

den 29 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1279 om information om EU-finansierade projekt

Näringsminister Björn Rosengren

Birger Schlaug har frågat finansministern om han avser verka för att propagandan upphör eller åtminstone ersätts med relevant information om vem som finansierat de olika projekt där EU-kommissionen kräver att bli omnämnd. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Birger Schlaug har uppenbarligen varit ute i Sommarsverige och upptäckt skyltar som informerar om att olika projekt delfinansierats av EU. Han tycker detta är pinsamt, särskilt som han tycker det är våra egna pengar och att nationell medfinansiering erfordras. Med Birger Schlaugs inställning till EU, kan jag förstå att det kan vara besvärande att så konkret bli påmind om att vårt medlemskap bl.a. innebär ett stort återflöde av EU:s strukturfonder. Han vill också ge sken av att det mest handlar om staketmålning, skylttryckning, kurser i stenflisning etc.

Låt mig därför först konstatera att EU:s strukturfonder utgör ett mycket kraftfullt instrument för att främja utvecklingen i berörda regioner. Besluten inom den regionala fonden och jordbruksfonden under perioden 1995@1999 beräknades således enligt ansökningarna bidra till att skapa eller bevara ca 70 000 arbetstillfällen samtidigt som 12 000 nya företag beräknades tillkomma. Detta är alltså betydelsefulla insatser och jag har full förståelse för att EU vill öka allmänhetens medvetenhet om dess medverkan i den regionala utvecklingen.

Frågan om information om projekt som delfinansieras av strukturfonderna regleras i en kommissionsförordning om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta när det gäller stöd från strukturfonderna. Där anges när och hur skyltar m.m. ska finnas när det rör sig om projekt som delfinansieras av EU. Självklart finns det inget hinder emot att även informera om andra medfinansiärers medverkan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.