Information om rysk kärnolycka
Skriftlig fråga 2019/20:26 av Linda Ylivainio (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-09-17
- Överlämnad
- 2019-09-19
- Anmäld
- 2019-09-20
- Sista svarsdatum
- 2019-09-25
- Svarsdatum
- 2019-10-01
- Besvarad
- 2019-10-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Uppgifter i den finska tidningen Hufvudstadsbladet den 4 september 2019 gör gällande att kärnolyckan utanför Archangelsk i augusti är en av de värsta sedan Tjernobyl. Archangelsk ligger 80 mil fågelvägen från Luleå. Således har befolkningen i Norrbottens län närmre till Archangelsk än till vårt lands huvudstad. Archangelsk vid Vita havet och dess position i Barentsregionen och nära Arktis gör att uppgifter om en kärnolycka är oroande och förtjänar att tas på allvar.
Att informationen från de ryska myndigheterna har varit sen och knapphändig är knappast förtroendeskapande. Händelsen och medierapporteringen väcker frågor och oro om vart man som svensk medborgare kan vända sig för att få en tillförlitlig redogörelse över vad som inträffat samt en riskbedömning.
Med anledning av det framförda vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
På vilket sätt tänker ministern i Sverige och i internationella sammanhang tillgodose att det internationella kärnenergiövervakningsarbetet fungerar på ett tillfredsställande sätt så att svenska medborgare får tillförlitlig information om internationella kärnolyckor i vårt närområde, t.ex. efter olyckan i Archangelsk?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:26 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2019/01700/Ke
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:26 av Linda Ylivainio (C)
Information om rysk kärnolycka
Linda Ylivainio har frågat mig på vilket sätt jag, i Sverige och i internationella sammanhang, tänker tillgodose att det internationella kärnenergiövervak-ningsarbetet fungerar på ett tillfredsställande sätt så att svenska medborgare får tillförlitlig information om internationella kärnolyckor i vårt närområde, t.ex. efter olyckan i Archangelsk.
Sedan 1986 finns internationella konventioner om tidig varning och assistans vid nukleära eller radiologiska nödsituationer. Konventionerna gäller i första hand situationer som uppkommer i civila verksamheter, men kan tillämpas även för andra verksamheter. Strålsäkerhetsmyndigheten har i sin instruktion ett särskilt funktionsansvar som behörig myndighet enligt dessa konvention-er. Detta innebär att myndigheten bl.a. ska förmedla och ta emot informa-tion om nödsituationer enligt konventionen om tidig varning och bistå Internationella atomenergiorganet vid sådana situationer.
Totalförsvarets forskningsinstitut driver på uppdrag av Strålsäkerhets-myndigheten sex luftfilterstationer som mäter halten av radioaktiva ämnen
i luften. Stationerna är extremt känsliga och kan mäta mycket små mängder radioaktiva ämnen i luften. En global spridning av radioaktiva ämnen kommer att avspeglas i luftfilterproverna. Beroende på nuklidsamman-sättningen i luftfilterproverna är det möjligt att avgöra om nukliderna
härrör från t.ex. en kärnkraftsolycka.
Utöver de sex luftfilterstationerna driver Strålsäkerhetsmyndigheten 28 s.k. gammastationer som är utspridda över hela landet. Dessa stationer är upp-kopplade mot myndigheten och är försedda med en larmfunktion som larmar Strålsäkerhetsmyndigheten om strålningen skulle stiga till onormala nivåer. Dessa stationer är dock inte lika känsliga som luftfilterstationerna. I Sverige har vi således mycket god kapacitet att detektera radioaktiva ämnen som kan härröra från utsläpp i andra länder samt inom Sverige.
Mätstationerna kan således ge nödvändig information om strålnivåer inom Sveriges gränser så att behörig myndighet kan vidta nödvändiga åtgärder och informera allmänhet om eventuella risker.
Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som har till uppgift att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och upptäcka nukleära och radiologiska händelser som kan leda till skador på människor och miljö. Strålsäkerhetsmyndigheten är en s.k. beredskapsansvarig myn-dighet och har beredskap dygnet runt alla dagar om året. Det är således Strålsäkerhetsmyndigheten som ansvarar för att svenska medborgare får tillförlitlig information.
När det gäller den aktuella händelsen som frågeställaren refererar till uppmättes inga förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen av de svenska mätstationerna. Detta kommunicerades via Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats och händelseutvecklingen bevakades av myndighetens beredskapsorganisation.
Stockholm den 1 oktober 2019
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.