Inrättade av en oberoende kontrollfunktion
Skriftlig fråga 2022/23:361 av Katja Nyberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-16
- Överlämnad
- 2023-02-16
- Anmäld
- 2023-02-17
- Svarsdatum
- 2023-03-01
- Sista svarsdatum
- 2023-03-01
- Besvarad
- 2023-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Läget inom svensk polis är akut. Passkaos, upploppshaveri, dåliga utredningsresultat, eskalerande gängkriminalitet och vänskapskorruption. Verkligheten talar sitt tydliga språk. Trots ökade resurser förmår inte Polismyndigheten att klara sitt uppdrag vid skarpt läge. Polismyndighetens metodik, med bäring på att redovisa utfall av verksamheten med skönmålningar och undanhållande av uppgifter, har försvårat den politiska styrningen.
Utvecklingen måste vändas omedelbart. En logisk åtgärd vore att byta ut den nuvarande polisledningen som uppenbart misslyckats. Tyvärr delar inte regeringen denna uppfattning.
Ett annat steg i rätt riktning vore att inrätta en oberoende kontrollfunktion som får mandat att identifiera problemområden, strukturella hinder och förändringsbehov samt se till att sådana förhållanden redovisas upp till högsta politiska nivå. För att fatta kloka politiska beslut krävs beslutsunderlag där obekväma fakta inte undanhålls.
En sådan funktion skulle även skicka tydliga signaler både externt och internt, uppmuntra chefer och medarbetare att synliggöra utmaningar och öppna upp för ett kulturskifte inom svensk polis. Det handlar om en kultur som i dag kännetecknas av att skyla över i stället för att ta itu med problem.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Är en oberoende kontrollfunktion något som regeringen skulle kunna tänka sig att införa för att snabbt få till en förbättring av svensk polis?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:361 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:361 av Katja Nyberg (SD)
Inrättade av en oberoende kontrollfunktion
Katja Nyberg har frågat mig om en oberoende kontrollfunktion är något som regeringen skulle kunna tänka sig att införa för att snabbt få till en förbättring av svensk polis.
I Polismyndighetens årsredovisning ska myndigheten lämna information om vad den har presterat i förhållande till de uppgifter och mål som regeringen har beslutat för dess verksamhet. Enligt regleringsbrevet ska Polismyndigheten dessutom månatligen redovisa en uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal m.m. Det tillkommer också särskilda redovisningar per tertial.
Riksrevisionen granskar de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen innefattar effektivitetsrevision, vilken huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Som ett led i effektivitetsrevisionen får förslag lämnas om alternativa insatser för att nå avsedda resultat. Resultatet av en granskning ska redovisas i en granskningsrapport.
Polismyndigheten är en av de myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen (2006:1228). Utifrån en analys av verksamhetens risker ska internrevisionen självständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår verksamhetens mål och uppfyller de krav som regeringen beslutat. I myndigheten finns också ett insynsråd vars uppgift är att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. I sammanhanget kan även nämnas den tillsynsenhet som är placerad vid rikspolischefens kansli. Denna enhet granskar att myndighetens verksamhet bedrivs rättssäkert och författningsenligt samt i enlighet med interna styrdokument och fastställda arbetsmetoder.
Varje år genomförs myndighetsdialoger med regeringens myndigheter. I fokus för den årliga myndighetsdialogen är de resultat myndigheten har uppnått föregående år utifrån dess uppgifter, eventuella mål och uppdrag enligt instruktionen, regleringsbrev, särskilda regeringsuppdrag och relevanta författningar. I tillägg till detta har Justitiedepartementet månadsmöten med ledningen för Polismyndigheten. För närvarande hålls veckovisa möten. Vid dessa möten sker informations- och kunskapsutbyte samt diskussion om förväntningarna på myndigheten.
Regeringens styrning av Polismyndigheten har fokus på tydliga mål och förbättrade resultat, med utgångspunkt i de resursförstärkningar som myndigheten fått. I regleringsbrevet har regeringen uppdragit åt Polismyndigheten att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten, samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Regeringen har dessutom givit Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa ökad operativ förmåga att bekämpa grov kriminalitet, med särskilt fokus på utredning och ökad uppklaring av grova brott med koppling till kriminella nätverk.
För att återupprätta tryggheten i Sverige är det viktigt att Polismyndighetens uppdrag utförs på bästa möjliga sätt. Det är något som jag prioriterar mycket högt. Vad gäller frågan om en oberoende kontrollfunktion gör jag bedömningen att det redan finns ett tydligt regelverk för uppföljning och kontroll samt väl utvecklade former för redovisning av, och nära dialog om, verksamhetens utveckling.
Stockholm den 1 mars 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.