Inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd
Skriftlig fråga 2019/20:823 av Maria Nilsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-28
- Överlämnad
- 2020-01-29
- Anmäld
- 2020-01-30
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sverige befinner sig i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Hoten mot vår säkerhet kommer från flera håll, inte minst från terrorism, cyberangrepp och indirekta hot om väpnad konflikt genom storskaliga militärövningar. Säpo har vid flera tillfällen, senast i sin årsrapport, pekat ut Iran, Kina och Ryssland som de länder som bedriver ett aktivt arbete för att underminera svensk säkerhet.
Men det handlar även om klimathot som kan innebära väderfenomen här i Sverige som får konsekvenser för vår säkerhet, såsom orkaner, översvämningar och så vidare. Likaså handlar det om stora it-attacker som riskerar att slå ut livsmedelsförsörjning, banksystem, infrastruktur och så vidare.
I maj 2019 riktade riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att utreda införandet av ett nationellt säkerhetsråd.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder har statsrådet och Regeringskansliet vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:823 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/00361
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:823 av Maria Nilsson (L)
Inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd
Maria Nilsson har frågat mig vilka åtgärder statsrådet och Regeringskansliet vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning.
Jag delar Maria Nilssons bedömning om att Sverige står inför en bred hotbild. Även om Sverige är tryggare än många andra länder, finns det många komplexa hot mot vår säkerhet och självständighet som vi måste ha beredskap för. Denna hotbild, och det samlade säkerhetsarbete som krävs för att bättre hantera dessa utmaningar, var en central frågeställning i den nationella säkerhetsstrategi som regeringen antog i januari 2017.
I ljuset av detta tillkännagavs i november 2014 att ett säkerhetspolitiskt råd skulle inrättas. Rådet har sedan dess träffats regelbundet för att få en gemensam bild av frågor kopplade till det säkerhetspolitiska läget samt diskutera frågor som rör Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Rådet leds av statsministern och i rådet ingår vice statsministern, utrikesministern, försvarsministern och inrikesministern. Andra statsråd, liksom statssekreterare, kan vid behov delta i rådets arbete. Myndigheter som är direkt berörda av de frågor som ska tas upp kan bjudas in till rådet. I Statsrådsberedningen finns ett kansli som biträder det säkerhetspolitiska rådet.
Inrikesministerns statssekreterare leder det samlade krishanteringsarbetet. I Regeringskansliet finns också en särskild chefstjänsteman och ett kansli för krishantering som stödjer inrikesministerns statssekreterare och arbetar med att utveckla, samordna och följa upp Regeringskansliets krishantering.
Det finns även ett krishanteringsråd som leds av inrikesministerns statssekreterare. Krishanteringsrådet är ett forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter.
Att skapa förutsättningar för en samordnad hantering av både utmaningar och hot kopplade till Sveriges säkerhet är en viktig uppgift för regeringen och vi arbetar löpande med dessa frågor.
Stockholm den 4 februari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.