Insatser för att stärka migrän- och huvudvärksvården

Skriftlig fråga 2021/22:1513 av Clara Aranda (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Omkring 1,5 miljoner svenskar lider av migrän, som är den vanligaste neurologiska sjukdomen. I Global Burden of Disease klassas migrän som den tredje mest prevalenta sjukdomen, och det är likaså den sjukdomen som har den sjunde högsta sjukdomsbördan.

Att personer som lider av migrän får betala ett högt personligt pris står klart. Sjukdomen ger dock även upphov till kostnader för samhället i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall, en konsekvens som uppstår när människor blir tvungna att sjukskriva sig från sitt jobb på grund av sin migrän. I Sverige beräknas produktionsbortfallet ligga på runt 4,9 miljarder kronor, som alltså motsvarar omkring 9 500 heltidstjänster per år. Enligt European Headache Alliance är samhällskostnaden för migrän cirka 27 miljarder euro om året. Det gör migrän till den tredje mest kostsamma diagnosen i Europa.

Samtidigt kan vi med glädje se hur nya upptäckter banar väg för innovativa och framgångsrika tillskott till behandlingspaletten. De senaste åren har en ny typ av läkemedel, så kallade CGRP-hämmare, inneburit nya möjligheter för migränpatienter att leva ett normalt liv, utan den svåra och begränsande smärtan. Trots att allt fler patienter får behandling med läkemedel av typen CGRP-hämmare finns det fortfarande väldigt stora skillnader i landet. Vi vet sedan tidigare att de regionala skillnaderna är stora när det gäller tillgången till en kvalitativ migränvård. Trots det faktum att migrän, och andra former av huvudvärk, är en betydande orsak till ohälsa hos väldigt många människor är det långt ifrån alla patienter som ges möjlighet till en fullgod och korrekt behandling.

Av den anledningen skulle jag vilja ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

Med vilka konkreta insatser avser ministern att verka för en mer jämlik migränvård som håller en hög kvalitet i hela landet?