Insatser i vissa kommuner mot ungdomsarbetslösheten
Skriftlig fråga 2009/10:682 av Bjurling, Laila (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-03-26
- Anmäld
- 2010-03-26
- Besvarad
- 2010-03-31
- Svar anmält
- 2010-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
Fråga
2009/10:682 Insatser i vissa kommuner mot ungdomsarbetslösheten
av Laila Bjurling (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
I Eskilstuna var i februari månad i år 1 727 ungdomar inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Jämfört med samma månad förra året, då antalet var 1 231, är det en ökning på över 40 procent. Sörmlands län har den högsta ungdomsarbetslösheten i landet och Eskilstuna kommun ligger högt på denna skrämmande lista.
Eskilstuna kommun har engagerat sig djupt för att försöka stävja den förödande ungdomsarbetslösheten. I första hand gäller det ungdomar som ännu inte kvalificerat sig för att ingå i Jobbgaranti för unga, men som är beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle.
Att kommunen tar ett aktivt ansvar är visserligen lovvärt, men vad säger det om kvalitén på statens arbetsmarknadsstöd till arbetslösa ungdomar?
Eftersom ungdomsarbetslösheten i Sörmlands län i allmänhet och i Eskilstuna kommun i synnerhet är så alarmerande, undrar jag vilka insatser arbetsmarknadsminister avser att göra för Sörmland och Eskilstuna specifikt.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:682 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på frågorna
2009/10:681 Arbetslösa ungdomars 90-dagarskarens
2009/10:682 Insatser i vissa kommuner mot ungdomsarbetslösheten
2009/10:683 Aktiviteter för ungdomar i Jobbgarantin för unga i Södermanlands län
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Caroline Helmersson-Olsson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ till att göra regelverket kring 90-dagarsregeln och praktikplatserna mer pragmatisk. Laila Bjurling har frågat mig vilka insatser jag avser att vidta gällande Sörmland och Eskilstuna specifikt. Elisebeht Markström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att ungdomarna inskrivna i jobbgarantin för unga framöver ges möjlighet att delta i relevanta arbetsmarknadspolitiska åtgärder i stället för att vara hänvisade till ”ingen aktivitet”.
Jag vill börja med att påpeka att jag vid ett flertal tillfällen tidigare besvarat liknande frågor avseende andra län och jag anser att de svaren är relevanta även för dessa frågor och Södermanlands län.
Jobbgarantin för ungdomar är utformad mot bakgrund av den forskning som visat att tidiga programplaceringar bör undvikas för ungdomar eftersom detta kan leda till inlåsning och lägre sökaktivitet. Mot bakgrund av detta menar jag att en anvisning till jobbgarantin för ungdomar bör föregås av tre månaders arbetssökande.
Tidigare erfarenheter visar också att arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar inledningsvis bör inriktas på att upprätthålla en hög sökaktivitet och att ge coachning och vägledning. När ungdomarna är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar kan de få ta del av aktiva insatser som till exempel praktik redan från första dagen, även om man i normalfall ska ägna de tre inledande månaderna i garantin åt fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och jobbsökaraktivitet med coachning.
Till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget har regeringen utökat aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar. Från den 1 januari 2010 kan deltagarna ta del av stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller en studiemotiverande utbildning inom folkhögskolan. Vidare ges numera även möjligheten att kombinera aktiviteterna inom garantin med svenskundervisning för invandrare och annan kommunal vuxenutbildning för den som behöver det.
Slutligen vill jag poängtera att regeringens insatser på arbetsmarknaden syftar till att hjälpa alla ungdomar som är eller riskerar att bli arbetslösa, oavsett var i Sverige de bor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.