Insatser mot stranderosionen vid Skånes kuster
Skriftlig fråga 2022/23:179 av Per-Arne Håkansson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-15
- Överlämnad
- 2022-12-16
- Anmäld
- 2022-12-17
- Svarsdatum
- 2022-12-30
- Sista svarsdatum
- 2022-12-30
- Besvarad
- 2022-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Kusten i Skåne och Halland är mest utsatt i landet för effekter av stigande hav. Även om insatser och åtgärder skett och sker genom initiativ av tidigare regeringar är ökade insatser för att säkerställa trygga boende- och livsmiljöer längs utsatta delar av Skåne och även delar av Hallands kuster av stor vikt.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet framhåller nyligen 13 samhälls- och miljöförvaltningars chefer från Skånes kustkommuner i form av Ängelholm, Helsingborg, Landskrona, Kävlinge, Lomma, Burlöv, Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Ystad, Simrishamn och Kristianstad vikten av en nationell kraftsamling för att möta stigande havsnivåer. Flera kust- och vattennära kommuner står inför tuffa utmaningar till följd av klimatförändringarna. Förutsättningar och tillgängliga och tänkbara resurser skiljer sig åt.
För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter förespråkas finansieringsmodeller som möjliggör en långsiktig fördelning av kostnaderna och ansvaret för klimatanpassningen av Sverige. Det förespråkas också gemensam planeringsnivå för klimatanpassning från statliga myndigheter och publika lokala klimatunderlag. Som exempel kan frågeställaren nämna de under sommaren 2021 extrema väderförhållanden i Tyskland, och till stor del även här i Sverige, som genom omfattande regnmängder innebar omfattande problem i samhället. Människors säkerhet utsattes för fara. Bostäder och boendemiljöer förstördes.
Världssamfundets klimatorgan har också kommit med alarmerande rapporter och framtida scenarier om inte ytterligare omfattande insatser sker för att motverka effekterna av svåra väder- och klimatförhållanden. Det är i denna kontext frågan om stranderosionen bör kunna belysas. Stränder, värdefull natur, människors bostäder och viktiga samhällsfunktioner riskerar att påverkas av översvämning och erosion.
Länsstyrelserna i Skåne och Halland, Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) bildar Regional kustsamverkan i Skåne/Halland för att i dialog med kustkommunerna i Skåne och Halland stärka statens möjlighet att hantera en stigande havsnivå. I Skåne och Halland har särskilt utsatta kustområden kartlagts. Det handlar bland annat om Åhus vid Hanöbukten samt vissa delar av Öresundskusten i närheten av Helsingborg. Utsatta delar är också Ystad, Skanör och Falsterbo samt Skälderviken och Klitterhusstranden vid Ängelholm.
I plan- och bygglagen anges att bebyggelse ska planeras efter markens beskaffenhet och människors säkerhet och hälsa. Det betyder bland annat att eventuell risk för stranderosion ska beaktas vid lokalisering av bebyggelse och infrastruktur. Vad som är ett faktum är dock befintlig bebyggelse, som i många fall funnits på platsen sedan decennier tillbaka. Samverkan och samarbete mellan kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter samt regioner är av stor vikt för en hållbar utveckling och samhällsplanering i de utsatta områdena.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Vilka initiativ avser ministern att vidta för att motverka effekterna av stigande havsnivåer längs Skånes kustlandskap?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:179 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2022/23:179 av Per-Arne Håkansson (S)
Insatser mot stranderosionen vid Skånes kuster
Per-Arne Håkansson har frågat mig vilka initiativ jag avser vidta för att motverka effekterna av stigande havsnivåer längs Skånes kustlandskap.
En förändring av kustlinjen genom havsnivåhöjning och ökad erosion kan leda till stora konsekvenser för såväl den byggda miljön, naturmiljön och näringslivets produktion. Det är därför angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera de ökande klimatriskerna som uppstår vid en stigande havsnivå. Regeringen har en hög ambition för arbetet med klimatanpassning av samhället till ett förändrat klimat.
Som Per-Arne Håkansson konstaterar, har initiativ tagits och värdefulla åtgärder pågår för att säkerställa trygga boende- och livsmiljöer längs utsatta delar av den sydsvenska kusten. I år säkerställdes det som exempel också att det bidrag som kommuner kan söka för att förebygga naturolyckor även gäller förebyggande åtgärder mot stranderosion. Det är ändå nödvändigt att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken. Nu är ett sådant läge. Regeringen avser att presentera en ny strategi för klimatanpassning under 2023, som bland annat syftar till att förebygga skador och förluster.
För att få en samlad bild av samhällets inklusive kustens sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas har regeringen ett nationellt expertråd för klimatanpassning som ska föreslå åtgärder. Inom rådet finns särskild expertkompetens om finansieringsmodeller och även om utmaningarna för kustkommuner. En av ledamöterna i rådet är också en av författarna till den debattartikel som Per-Arne Håkansson refererar till. Rådet lämnade in underlag i början av 2022 med ett flertal förslag till hur insatser mot effekterna av stigande havsnivå längs Sveriges kustlandskap kan utvecklas vidare. Förslagen till åtgärder är en del av underlaget för beredningen inom Regeringskansliet av den nya nationella strategin för klimatanpassning.
Många kommuner, företag och privatpersoner är redan drabbade av klimatförändringens effekter. Frågan om ansvarsfördelning är komplex och åtgärder ska vara kostnadseffektiva. Att statens styrning av myndigheter och kommuner är effektiv och ändamålsenlig är därför centralt för mig och regeringen. Riksrevisionen har just granskat statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön. Regeringen kommer i sedvanlig ordning att återkomma med sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.
Samverkan och samarbete mellan kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter samt regioner och näringslivet är också av stor vikt för att effektiva insatser mot den stigande havsnivån i utsatta områden ska kunna genomföras. Jag ser även EU:s initiativ med att stödja lokalt klimatanpassningsarbete som ett viktigt initiativ för fler åtgärder längs kusten. Jag är därför glad att Europeiska kommissionen just fattat beslut om att låta Region Blekinge stå som värd för årets Forum för klimatanpassning i juni 2023. Det ger ett bra tillfälle för dialog om fortsatta kuståtgärder. Flera andra regioner och kommuner, däribland Kristianstad kommun, har anslutit sig till kommissionens initiativ för smartare klimatanpassning.
Slutligen, hur stort det fortsatta behovet av klimatanpassning blir påverkas av beslut vi tar i dag om utsläppsminskningar. Skadekostnaderna kan bli omfattande om inte de klimatpåverkande utsläppen minskar. Regeringen har höga ambitioner i linje med vår klimatlag och målet om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Stockholm den 22 december 2022
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.