Intensivår
Skriftlig fråga 2021/22:1489 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-21
- Överlämnad
- 2022-04-22
- Anmäld
- 2022-04-26
- Svarsdatum
- 2022-05-04
- Sista svarsdatum
- 2022-05-04
- Besvarad
- 2022-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
I olika debatter har arbetsmarknadsministern och andra företrädare för regeringen lyft fram intensivåret som en åtgärd för att få fler nyanlända i arbete. Regeringens nya arbetsmarknadspolitiska satsning intensivåret får dock kritik från arbetsförmedlare, rapporterar SR Ekot. Intensivåret ska ge nyanlända jobb på ett år, men enligt fackförbundet ST saknas utbildningsinsatser som är anpassade till att lära sig svenska och ett yrke på ett år. Dessutom saknas flera av de insatser som ska ingå i intensivåret, till exempel har bara två av de drygt 800 deltagarna i intensivåret fått en mentor.
Arbetsförmedlarna kallar intensivåret för en pappersprodukt utan effekt. I Gävleborg går en betydande andel av dem som är nyanlända arbetslösa, är i försörjningsstöd eller i åtgärder som inte leder till arbete.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vad kan ministern och regeringen göra på kort sikt för att förbättra möjligheterna för nyanlända att komma i arbete?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1489 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2021/22:1488 av Magnus Persson (SD) Resultatet av arbetsmarknadsåtgärder och 2021/22:1489 av Lars Beckman (M) Intensivår
Magnus Persson har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att få ett bättre resultat av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, sett till det dåliga resultatet hittills och Lars Beckman har frågat mig vad jag och regeringen kan göra på kort sikt för att förbättra möjligheterna för nyanlända att komma i arbete.
En av regeringens viktigaste prioriteringar är att vända på varje sten för att bryta segregationen. Vi ska inte ha grupper av människor som långvarigt står utanför arbetsmarknaden. Fler behöver komma i arbete och klara sin försörjning. Under det senaste året har arbetslösheten sjunkit snabbt och fler har kommit ut i arbete och har egen försörjning. Även långtidsarbetslösheten har sjunkit den senaste tiden, men ligger fortsatt kvar på en för hög nivå. Regeringen fortsätter därför att vidta åtgärder för att fler ska komma i arbete och klara sin försörjning.
Det har under det senaste decenniet gått allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Av de som mottogs 2015 var 52 procent etablerade på arbetsmarknaden efter fyra år, vilket kan jämföras med 27 procent för de som mottogs 2010. Men skillnaden i långtidsarbetslöshet är fortsatt stor mellan inrikes- och utrikes födda och särskilt utrikes födda kvinnor behöver komma in på arbetsmarknaden i större utsträckning.
Regeringen har gjort kraftiga satsningar inom arbetsmarknadspolitiken under de senaste åren. Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter genom rustande och matchande insatser. Regeringen tar fram nya insatser som etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag, som riktas mot nyanlända och långtidsarbetslösa.
Många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har därför de senaste åren i regleringsbrevet haft som mål att öka övergångarna från arbetslöshet till reguljär utbildning. En utbildningsplikt för nyanlända i etableringsprogrammet har införts. Även etableringsjobben kommer bli viktiga vad gäller att rusta de långtidsarbetslösa med rätt kunskaper. De planeras att införas under första halvåret 2022.
Arbetsförmedlingen startade upp intensivåret för nyanlända under 2021. Även om läget på arbetsmarknaden förbättrades under året har pandemin påverkat förutsättningarna att kunna tillhandahålla både utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för deltagarna. Det gäller i synnerhet arbetsplatsförlagda insatser som praktik, men även personliga möten, och detta kan ha påverkat genomförandet av intensivåret.
I februari 2021 fick Statskontoret i uppdrag att analysera genomförandet av intensivåret. Den 25 april i år publicerade Statskontoret en delrapport. Den ger viktig information om hur Arbetsförmedlingen har arbetat med införandet av intensivåret. Statskontoret konstaterar bland annat att antalet deltagare i intensivåret är lägre än planerat, även om antalet nya deltagare ökat snabbt under de senaste månaderna. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen tar del av Statskontorets slutsatser, och analyserar de rekommendationer om intensivåret som Statskontoret ger.
Nyanlända kvinnor och män som deltar i etableringsprogrammet och i intensivåret ska delta i lämpliga språk- och arbetsnära insatser, så att de snabbt ska komma i arbete. Regeringen förväntar sig att Arbetsförmedlingen prioriterar arbetet med intensivåret. Jag fortsätter att följa utvecklingen noga.
Stockholm den 4 maj 2022
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.