Internationell katastrofberedskap under EU och FN
Skriftlig fråga 2005/06:599 av Arvidsson, Eva (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-09
- Inlämnad
- 2005-12-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-12-15
- Svar anmält
- 2005-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 december
Fråga 2005/06:599 av Eva Arvidsson (s) till statsminister Göran Persson (s)
Internationell katastrofberedskap under EU och FN
Efter tsunamin avsåg EU att ta initiativ till samordning av katastrofberedskapen inom unionen. Samtliga katastrofer under det senaste året har emellertid påvisat nödvändigheten av samordning även med övriga delar av världen. USA förmådde inte utan hjälp från Europa klara de akuta hjälpbehoven under den senaste orkanen.
Inom många länder görs ansträngningar att bli bättre rustade inför kommande katastrofer. Eftersom enskilda nationer naturligt nog drabbas mer sporadiskt är det svårt att upprätthålla kontinuiteten och att binda upp stora resurser för eventuellt framtida behov. Var än i världen katastrofer uppträder på nytt av en storleksordning som de tre senaste borde nationella krisresurser så långt som möjligt ses som internationellt tillgängliga för att lindra skadeverkningarna.
Tankar har väckts om möjligheter att rekrytera resurser från hela världen att kunna ingå i en internationellt samordnad katastrofberedskap för att den vägen höja säkerheten och använda resurserna optimalt. En sådan organisation erbjuder också möjligheter att med goda exempel påvisa fördelar med internationellt samarbete och bidra till en ökad förståelse för fredlig samexistens på vår jord.
Med ovanstående som bakgrund vill jag fråga statsministern vilka åtgärder han tänker vidta för att få till stånd en internationellt samordnad katastrofberedskap.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:599 besvarad av
den 15 december
Svar på fråga 2005/06:599 om internationell katastrofberedskap under EU och FN
Statsrådet Carin Jämtin
Eva Arvidsson har frågat statsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att få till stånd en internationellt samordnad katastrofberedskap.
Frågan har överlämnats till mig.
Låt mig först säga att jag delar Eva Arvidssons uppfattning om behovet av internationell samordning vid katastrofinsatser. De senaste 10@15 åren har omfattningen på den internationella verksamheten vuxit väsentligt. Sedan 1990-talets början har värdet av det humanitära bistånd som stater och mellanstatliga organisationer lämnar mer än fördubblats i reella termer. Antalet internationella aktörer, framför allt enskilda organisationer men även biståndsgivande stater, har vuxit kraftigt. Den tillväxt i den internationella verksamheten som har skett har samtidigt medfört utmaningar. Det större antalet aktörer och den ökade volymen har fört med sig ett större samordningsbehov för att säkerställa effektivitet.
Förenta nationerna har en grundläggande och unik uppgift att leda och samordna internationella humanitära insatser. Utgångspunkten är ett enhälligt beslut av organisationens medlemsstater genom generalförsamlingens resolution 46/182 från 1991. När det katastrofdrabbade landets egna myndigheter och resurser för samordning av hjälpinsatser är otillräckliga eller av andra skäl inte kan eller bör verka, faller samordningsansvaret i första hand på FN:s kontor för humanitär samordning, OCHA.
Sverige stöder aktivt de mekanismer som inrättades med FN:s generalförsamlings resolution 46/182. Sverige deltar aktivt i humanitär samordning, i drabbade länder och på huvudstadsnivå, och uppmuntrar FN-organen, enskilda organisationer och andra givare att göra detsamma. Som en av världens största humanitära givare lägger Sverige särskild vikt vid de ansträngningar som görs för gemensam strategisk planering och samordning i samband med arbetet på FN:s samlade humanitära appeller. Svenska myndigheter, framför allt Statens räddningsverk (SRV), har dessutom beredskap att, förutsatt extern finansiering, bidra med egen personal och egendom i genomförande eller understödjande av samordnade humanitära biståndsinsatser.
2002 tog Sverige och en rad länder initiativ till att förbättra allas vår humanitära givarpolitik överlag. Den internationella processen för gott humanitärt givarskap sjösattes vid en konferens i Stockholm sommaren 2003. Arbetet fortsätter nu för att bland annat harmonisera och samordna beteende gentemot humanitära organisationer och göra finansieringen mer förutsägbar och flexibel.
Sverige verkar dessutom för att FN:s samordningsmekanismer utvecklas och förbättras. Under 2004@2005 var Sverige ordförande i den informella mellanstatliga rådgivningsgruppen för FN:s humanitära samordningskontor, OCHA. I detta arbete stödde Sverige OCHA för att bredda deltagandet i humanitära frågor bland FN:s medlemsstater, för att upprätthålla ett principriktigt humanitärt perspektiv i FN:s fredsfrämjande insatser, för att öka kontorets andel av FN:s reguljära budget och för att harmonisera medlemsstaternas humanitära politik.
Under Sveriges ordförandeskap i OSDG fördjupades diskussionerna om hur de humanitära frågorna ska hanteras inom ramen för de allmänna reformansträngningarna i FN-systemet. Utgångspunkten för Sverige har varit att reformer av det internationella humanitära systemet bör vara inriktade på samordning för att underlätta det operativa humanitära arbetets genomförande. Den humanitära reformagendan innefattar nu också förbättringar av samordningen i genomförandefasen, bland annat genom att identifiera en huvudansvarig humanitär organisation för varje humanitär sektor.
Dessutom har erfarenheter från insatser vid en rad humanitära katastrofer de senaste åren vittnat om behovet av en snabbare finansiering. Därför har OCHA, med aktivt stöd från Sverige och Storbritannien, tagit initiativ till en humanitär beredskapsfond för att säkerställa en snabb finansiering vid humanitära kriser. Fonden träder i kraft i januari 2006 och hittills finns löfte om ca 250 miljoner US-dollar totalt, varav Sverige bidrar med 40 miljoner US-dollar. Beslut om den omarbetade fonden samt stöd för den pågående reformprocessen ska tas i generalförsamlingen i december genom den årliga resolution som Sverige lägger fram om stärkt samordning av FN:s humanitära bistånd.
Europeiska unionen har sedan 1990-talets början vuxit till en av de största officiella givarna till internationellt humanitärt bistånd. Unionen har också börjat utveckla sin föresats att delta med personal och material i genomförandet av humanitära insatser, inklusive räddningstjänstuppdrag, också som del av sina civila krishanteringsinsatser. Sverige verkar för att såväl unionens finansiering av humanitära insatser som dess deltagande med personal och material utvecklas till stöd för befintliga multilaterala mekanismer för samordning.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.