Internationella fackliga rättigheter
Skriftlig fråga 2009/10:891 av Ludvigsson, Anne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-10
- Anmäld
- 2010-06-14
- Besvarad
- 2010-06-16
- Svar anmält
- 2010-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juni
Fråga
2009/10:891 Internationella fackliga rättigheter
av Anne Ludvigsson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Internationella fackliga samorganisationen IFS, där fria och demokratiska fackliga organisationer från 155 länder är medlemmar, har nyligen redovisat sin årliga rapport.
Årets rapport visar på en tragisk ökning av övergrepp mot fackliga ledare och aktivister.
Bland dem som drabbas av olika former av kränkningar finns lärare, sjukvårdsanställda, gruvarbetare, journalister, transportarbetare och lantarbetare. Migrantarbetare och papperslösa är andra mycket utsatta grupper.
En stor, oskyddad grupp är de miljontals kvinnor som arbetar som hembiträden. Trots att många av dem har slavlika arbetsförhållanden och utsätts för sexuella övergrepp är anmälningarna få, främst beroende på okunskap om rättigheterna i arbetslivet och rädsla för ytterligare trakasserier.
Människor förföljs, fängslas och mördas för att de använder sin rätt att arbeta fackligt. Rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar samt att förhandla kollektivt är universellt erkända mänskliga rättigheter i arbetslivet och skyddas av grundläggande FN- och ILO-konventioner.
Vad avser Sveriges regering och utrikesminister Carl Bildt att vidta för åtgärder för att skärpa kraven på EU och internationella organ som Världsbanken och IMF att stå upp för de fackliga rättigheterna i alla sammanhang?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:891 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:885 Fackliga rättigheter
2009/10:891 Internationella fackliga rättigheter
Utrikesminister Carl Bildt
Josefin Brink har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sätta press på de stater där kränkningar av fackliga rättigheter pågår.
Anne Ludvigsson har frågat mig vilka åtgärder Sveriges regering och jag avser att vidta för att skärpa kraven på EU och internationella organ som Världsbanken och IMF att stå upp för fackliga rättigheter i alla sammanhang. Jag har valt att besvara båda frågorna i ett sammanhang.
Regeringen stöder det arbete som bedrivs inom ramen för bland annat EU och ILO för att stärka mötes‑, yttrande- och föreningsfriheten, inklusive rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Dessa friheter är tätt sammanlänkade och utgör tillsammans viktiga förutsättningar för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, för demokratisering och för att bekämpa fattigdom.
Inom ramen för EU:s handelspolitik har ett stimulansprogram utarbetats för att främja mänskliga rättigheter, inklusive föreningsfriheten. Under det så kallade GSP+ programmet får utvecklingsländer som ratificerar och efterlever ett antal konventioner inom mänskliga rättighets‑, miljö- och arbetsrättsområdet, bland annat ILO:s åtta kärnkonventioner, förbättrat marknadstillträde till EU i form av lägre tull.
EU tar ofta upp frågor om mötes- och föreningsfrihet i dialoger om mänskliga rättigheter med tredjeland. Fackligt aktiva, journalister och jurister som kämpar för skäliga arbetsvillkor omfattas av det arbete som Sverige och övriga EU kontinuerligt bedriver för att stödja och skydda MR-försvarare. Mänskliga rättigheter, inklusive föreningsfriheten, är även en integrerad del av såväl Sveriges som EU-kommissionens bistånd.
Även samarbetet kring dessa frågor i multilaterala forum är av stor vikt. För närvarande pågår den årliga ILO-konferensen i Genève där Sverige har en närvaro med representanter från Regeringskansliet, svensk fackföreningsrörelse samt bland andra Svenskt Näringsliv. På konferensens dagordning står bland annat kampen mot barnarbete, hiv/aids på arbetsplatsen och hushållsarbetares arbetsvillkor.
Därutöver stöder regeringen det internationella arbete som pågår för att på frivillig basis stärka företagens samhällsansvar – mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption.
Slutligen stöder Sverige arbetet med att stärka rättighetsperspektivet i Världsbanken. De nordiska länderna har tagit initiativ till en frivilligfond för mänskliga rättigheter för att förtydliga sambanden mellan mänskliga rättigheter, inklusive förenings- och mötesfriheten, och utveckling. Världsbanken har också åtagit sig att genomföra en analys av grundläggande arbetsrättsliga normer i sina landstrategier och vid behov resa eventuella betydande brister med samarbetsländerna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.