Intresset för yrkesutbildningar
Skriftlig fråga 2011/12:478 av Örnfjäder, Krister (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-03-22
- Anmäld
- 2012-03-22
- Besvarad
- 2012-03-27
- Svar anmält
- 2012-03-27
- Besvarad
- 2012-03-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 mars
Fråga
2011/12:478 Intresset för yrkesutbildningar
av Krister Örnfjäder (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
När jag har kontakter med företagare och deras organisationer blir det ofta diskussioner om behovet av och brist på utbildad arbetskraft.
Vid dessa tillfällen kommer frågan om yrkesutbildningar upp. Företrädarna från företagsvärlden vill att vi som politiker ska ta ett större ansvar för dessa. Vi har som alla vet redan ett stort ansvar, men näringslivet tycker inte att regeringen lyssnar på vad företagen efterfrågar.
Jag vill därför fråga utbildningsministern vad han avser att göra för att på ett bättre sätt tillgodose näringslivets önskemål så att intresset för yrkesutbildningar ska öka.
Svar på skriftlig fråga 2011/12:478 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2011/12:478 Intresset för yrkesutbildningar
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vad jag avser att göra för att på ett bättre sätt tillgodose näringslivets önskemål så att intresset för yrkesutbildningar ska öka.
Intresset för en yrkesutbildning är kopplat till kvaliteten i utbildningen och förutsättningarna att få arbete efter avslutad utbildning. Staten har ett ansvar att se till att de yrkesutbildningar som erbjuds håller en god kvalitet. Intresset för yrkesutbildningar är givetvis även kopplat till hur ungdomar ser på karriär- och utvecklingsmöjligheter i den bransch mot vilken de utbildar sig. Jag bedömer att branscherna själva har ett ansvar att erbjuda attraktiva karriärmöjligheter för att locka ungdomar att söka utbildningar som är relevanta för branscherna. På så sätt finns ett delat ansvar mellan näringsliv och staten för att öka intresset för yrkesutbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå.
Kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen är en högt prioriterad fråga för regeringen. Utveckling av yrkesutbildningens kvalitet, dess innehåll och relevans för arbetsmarknaden är central i den nya gymnasieskolan. De nationella programråden för yrkesprogrammen, där olika branscher är representerade, spelar en viktig roll för utvecklingen av innehållet i utbildningen och som forum där matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden diskuteras. Lärlingsutbildning är en alternativ väg till en yrkesexamen som regeringen bedömer kan öka attraktiviteten i den gymnasiala yrkesutbildningen.
Regeringen har vidare gett såväl Statens skolverk som Statens skolinspektion olika uppdrag som syftar till att stärka kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen och som därmed kan bidra till utbildningens attraktionskraft. Vidare görs en satsning för att kompetensutveckla yrkeslärare så att de har en aktuell fortbildning inom sitt yrkesområde.
De yrkesutbildningar som bedrivs inom yrkeshögskolan har sin grund i att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden på de utbildningar som erbjuds. Det finns en god efterfrågan hos studerande på yrkeshögskoleutbildningar och även ett intresse hos utbildningsanordnare att starta fler utbildningar. Därför har regeringen utökat antalet platser inom yrkeshögskolan i olika omgångar.
Regeringen har med anledning av den ekonomiska nedgången gjort en tidsbegränsad satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux). Sedan starten 2009 har satsningen gett ett stort antal individer möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning som gör dem anställbara.
Regeringen har i olika sammanhang betonat att universitet och högskolor ska dimensionera sina utbildningar efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. De sökande till de olika yrkesexamensprogram som finns vid universitet och högskolor är ungefär dubbelt så många som de som sedan antas till utbildningarna. Av bland annat denna anledning har regeringen i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) aviserat en fortsatt utbyggnad av civilingenjörs‑, läkar-, tandläkar- och sjuksköterskeutbildningarna.
Arbetsmarknadens kompetensbehov och hur detta överensstämmer med utbildningsväsendet är en viktig fråga och regeringen följer noga utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.