irakiska flyktingar i Jordanien
Skriftlig fråga 2001/02:406 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-12
- Besvarad
- 2001-12-21
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 december
Fråga 2001/02:406
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om irakiska flyktingar i JordanienSedan Gulfkriget har 100 000-tals irakier flytt undan förtryck och förföljelser, många till grannländer som Jordanien, Turkiet och Syrien. Endast i Iran och Turkiet kan flyktingarna få humanitär hjälp. När norra Irak av FN förklarades som skyddszon fick en del av flyktingarna möjlighet att återvända dit. Det rörde sig dock endast om de flyktingar som kom därifrån. För andra förblev situationen katastrofal. Caritas har uppskattat antalet irakiska flyktingar till 200 000. Jordanien har på grund av sina goda relationer till Irak beviljat några få flyktingstatus. Regelmässigt har endast turistvisum för sex månader beviljats. Utresa och flykt är tillräckligt för att man ska stämplas som statsfiende i Irak. I avsaknad av flyktingstatus saknar den övervägande delen av dessa flyktingar alla former av humanitär hjälp och möjlighet att finna en fristad. De är lätta offer för flyktingsmugglare. De tvingas av jordanska myndigheter att betala kännbara dagliga avgifter för att få stanna i Jordanien. En stor del lever illegalt i Jordanien. De har som regel förbrukat sitt kapital så situationen för dem är ohållbar. De trakasseras. Kvinnorna tvingas prostituera sig. Barn har sålts. Många irakiska flyktingar sitter på grund av flyktingsmugglingen i fängelser i olika länder världen över. Dessa människor är i stort behov av skydd och måste ges flyktingstatus så att de kan komma i åtnjutande av humanitär hjälp.
Jag vill fråga utrikesministern:
Avser utrikesministern ta några initiativ och arbeta för att förmå FN att ge irakiska flyktingar från Irak, som vistas i Jordanien, flyktingstatus?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:406 besvarad av
den 20 december
Svar på frågorna 2001/02:406 och 408 om irakiska flyktingar i Jordanien
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att förmå FN att ge irakiska flyktingar som vistas i Jordanien flyktingstatus. Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att avvärja en flyktingkatastrof i Jordanien.
Den irakiska flyktinggruppens storlek uppskattas till 170 000@200 000 människor. Det finns även 1,6 miljoner registrerade palestinska flyktingar i Jordanien, vars totala befolkning är ca 5 miljoner människor.
Det är uppenbart att många irakier i Jordanien lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Enligt de flesta bedömare i landet så ökar såväl brottslighet som prostitution i denna grupp. Det är också riktigt att människor i denna grupp lätt kan bli offer för samvetslösa människosmugglare. Att tala om en flyktingkatastrof i detta sammanhang @ i samma bemärkelse som vi sett i Kosovo, Afghanistan och delar av Afrika @ är dock missvisande.
Jordanien har inte skrivit under 1951 års flyktingkonvention, men ingick 1997 ett avtal med UNHCR, i vilket bl.a. principen om non-refoulement erkänns, dvs. en garanti för att inte skicka tillbaka flyktingar till länder där de riskerar förföljelse. Avtalet ger möjlighet till ett temporärt tillstånd för flyktingar att stanna i landet i väntan på vidarebosättning i tredje land. UNHCR:s strategi för arbetet i Jordanien är att stödja framväxten av ett nationellt regelverk för flyktingar med sikte på en anslutning av Jordanien till flyktingkonventionen. Sverige stöder UNHCR:s arbete globalt med 387 miljoner kronor i år och vi har förtroende för deras arbete i Jordanien. På sikt kommer detta att leda till en förbättrad status för de irakiska flyktingarna.
Sverige är även en av de största humanitära biståndsgivarna till Irak. Under de senaste åren har det bilaterala stödet uppgått till ca 50 miljoner kronor per år. Det svenska stödet för 2001 innebär en förskjutning av resurserna från norra Irak till de centrala och södra delarna. Fokus ligger fortfarande på vatten/sanitet och nutrition, dvs. på de mest omedelbara behoven och företrädesvis på organisationer som kan arbeta i hela landet.
Sverige deltar i ett internationellt samarbete för att stävja handeln med människor. Rikspolisstyrelsen har en nordisk polissambandsman stationerad på ambassaden i Amman. Denne arbetar bl.a. tillsammans med jordanska myndigheter för att hindra människosmugglare att sko sig på den utsatta grupp människor som irakierna i Jordanien utgör.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.