Juristdomare i tingsrätterna
Skriftlig fråga 2023/24:827 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-04-20
- Överlämnad
- 2024-04-22
- Anmäld
- 2024-04-23
- Svarsdatum
- 2024-05-02
- Sista svarsdatum
- 2024-05-02
- Besvarad
- 2024-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I Sverige hanteras många av de större och mer komplexa målen i tingsrätterna med endast en juristdomare tillsammans med nämndemän. Denna ordning kan ibland innebära utmaningar, inte bara i termer av rättssäkerhet utan också med avseende på hanteringen av de juridiska komplexiteter som större mål ofta medför. Att använda dubbla juristdomare i sådana fall kan potentiellt öka kvaliteten på domstolsprocessen genom att förbättra juridisk expertis och minska risken för felaktiga domslut. Det innebär också att processen blir mindre sårbar vid exempelvis sjukdom.
I dag används dubbla juristdomare och fler nämndemän i vissa fall. Dock skulle en sådan ordning behöva omfatta fler tillfällen för att skapa mer utrymme för det juridiska arbete och den komplexitet som hanteras vid omfattande förhandlingar.
Utifrån ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att ta några initiativ utifrån det som framförts?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:827 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:827 Juristdomare i tingsrätterna
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:827 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Juristdomare i tingsrätterna
Mattias Eriksson Falk har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att rätten ska bestå av dubbla juristdomare och fler nämndemän vid fler tillfällen för att skapa mer utrymme för det juridiska arbete och den komplexitet som hanteras vid omfattande förhandlingar.
Väl fungerande domstolar är en grundpelare i vårt samhälle. Det är därför viktigt att domstolarna har goda förutsättningar för att kunna bedriva en rättssäker verksamhet av hög kvalitet.
Vid huvudförhandling i brottmål ska tingsrätten som utgångspunkt bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare eller nämndemän utökas. Tidigare krävdes det särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad för att utöka antalet ledamöter. Sedan 1997 har kravet på särskilda skäl tagits bort. I särskilt komplexa brottmål av ekonomiskt slag kan rätten även förstärkas med ekonomisk eller skatterättslig expertis.
Den nuvarande regleringen ger domstolen ett stort utrymme att själv besluta om att utöka antalet ledamöter. Det är domstolen som avgör i det enskilda fallet när detta är lämpligt och när omständigheterna i målet föranleder det.
För närvarande finns det inte några planer att ändra den aktuella regleringen, men jag kommer att följa utvecklingen på området och bevaka domstolarnas förutsättningar att kunna bedriva en verksamhet med hög nivå av rättssäkerhet och kvalitet.
Stockholm den 2 maj 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.