Kaliningrad

Skriftlig fråga 2001/02:330 av Jönsson, Marianne (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-30
Anmäld
2001-12-04
Besvarad
2001-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 november

Fråga 2001/02:330

av Marianne Jönsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om Kaliningrad

Sveriges relationer med Ryssland är centrala både för vår utrikes- och säkerhetspolitik och för att vi ska försäkra oss om en positiv utveckling i vårt närområde.

Den region i Ryssland som ligger närmast Sverige är Kaliningradregionen. Kaliningrad är en enklav utan kontakt med övriga Ryssland. Det är omgivet av Litauen och Polen. Efter att Litauen och Polen gått med i EU kommer Kaliningrad att vara en rysk enklav i EU. Om inte EU lättar på sina visumregler för Ryssland kommer invånarna i Kaliningrad i stort sett att bli avskurna från omvärlden.

Vad avser ministern att göra för att se till att de boende i Kaliningrad inte ska få sina möjligheter att resa inskränkta vid Litauens och Polens inträde i EU?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:330 besvarad av

den 6 december

Svar på fråga 2001/02:330 om Kaliningrad

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Jönsson har frågat mig vad jag avser göra för att se till att de boende i Kaliningrad inte ska få sina möjligheter att resa inskränkta vid Litauens och Polens inträde i EU.

Det är en viktig fråga som Marianne Jönsson tar upp. Det svenska ordförandeskapet i EU under första halvåret i år gav därför Kaliningradfrågan hög prioritet, både inom ramen för samarbetet EU-Ryssland och inom EU:s nordliga dimension.

Som en följd av vårt, och andras, arbete har nu en konkret dialog inletts mellan EU och Ryssland om Kaliningrad. Det är ett viktigt framsteg att EU och Ryssland i dag öppet och avspänt kan diskutera följderna för Kaliningradområdet efter den kommande utvidgningen. Denna diskussion förs i olika organ under partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland. Senast skedde detta i den s.k. samarbetskommittén den 30 november. Frågan om människors rörlighet över gränserna är en självklar del i denna diskussion.

Enligt min bedömning kommer inte införandet av viseringsplikt från Litauens och Polens sida med nödvändighet leda till att invånarna i Kaliningradområdet blir avskurna från omvärlden. Krav på visering behöver i sig inte alls leda till isolering och avbrutna kontakter. Det bästa exemplet på detta kan vi hämta från den finländsk-ryska gränsen. Finland utfärdade förra året omkring 330 000 viseringar till ryska medborgare och man räknar med att mer än en miljon gränspassager gjordes av ryska medborgare under samma tid. Detta tycker jag är ett bra och talande exempel.

Jag anser därför att det är möjligt, inom ramen för Schengen-avtalets regler, att finna lösningar som även kommer att tillfredsställa invånarna i Kaliningrad. Men för detta krävs inte bara god vilja @ det krävs också investeringar. Från EU-ländernas sida behöver vi förbättra kapaciteten att i Kaliningrad kunna hantera ansökningar och utfärda viseringar på ett rationellt och smidigt sätt. Det är bl.a. därför vi från svensk sida vill öppna ett svenskt generalkonsulat i Kaliningrad. Från rysk sida krävs investeringar i uppgradering av gränsövergångar m.m. Det är nog i dessa avseenden som man kan befara flaskhalsar, snarare än beträffande viseringsregimen i sig.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.