Kapitalförsörjning för sociala företag
Skriftlig fråga 2005/06:1024 av Arvidsson, Eva (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-16
- Anmäld
- 2006-02-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-03-01
- Svar anmält
- 2006-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 februari
Fråga 2005/06:1024 av Eva Arvidsson (s) till näringsminister Thomas Östros (s)
Kapitalförsörjning för sociala företag
Kapitalmarknaden har misslyckats med att möta kreditbehovet hos mikro- och småföretag, särskilt på landsbygden. Glappet mellan det kapitalbehov som dessa företag har och det utbud av krediter som finns är ett stort hinder för deras utvecklingsmöjligheter. Marknadsmisslyckandet blir ännu tydligare för sociala och andra företag inom den sociala ekonomin.
Vi behöver utveckla alternativa finansieringsmöjligheter till den nya typ av företagande som den sociala ekonomin och socialt företagande innebär, lösningar där man kan kombinera kapitalflödet med det lokala ansvarstagandet och det lokala entreprenörskapet. Att utveckla detta område ligger helt i linje med den nationella handlingsplanen för tillväxt och sysselsättning som regeringen presenterade i oktober 2005.
Sverige skulle under kommande strukturfondsperiod kunna använda de finansiella möjligheter som föreligger inom ramen för ERDF, European Regional Development Fund. De möjligheter som finns nationellt och regionalt genom kapitalförsörjningsmodellen, den så kallade Jeremiefonden, kopplat till företagandet inom den sociala ekonomin och lokalt entreprenörskap, bör undersökas.
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att öka möjligheten till kapitalförsörjning för sociala företag och andra företag inom den sociala ekonomin?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1024 besvarad av
den 1 mars
Svar på fråga 2005/06:1024 om kapitalförsörjning för sociala företag
Näringsminister Thomas Östros
Eva Arvidsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka möjligheten till kapitalförsörjning för sociala företag och andra företag inom den sociala ekonomin.
Den associationsform som oftast används inom den sociala ekonomin är den kooperativa formen. I syfte att främja etablering av kooperativ verksamhet lämnas statsbidrag till lokala kooperativa utvecklingscentrum @ LKU @ som finns i olika delar av landet. Målet med statsbidraget är att främja att fler individer blir företagare samt ett långsiktigt lokalt och regionalt utvecklingsarbete och tillväxt. I detta syfte erbjuder LKU information om kooperativ verksamhet samt kvalificerad rådgivning inför etablering av kooperativ. Anslaget för stödet till kooperativa utvecklingscentrum uppgår under år 2006 till 35 miljoner kronor. Nutek ansvarar för fördelningen av medlen.
Vid sidan om stödet till LKU finns det ett antal statliga insatser för att stödja små företag där den reguljära kapitalmarknaden inte fungerar fullt ut och som även kan aktualiseras för företag inom den sociala ekonomin. Det rör sig både om insatser för att stärka eget kapital (riskkapital) och insatser i form av lån, villkorslån samt bidrag. Statens insatser sker bland annat via Almi Företagspartner AB, Norrlandsfonden och Innovationsbron AB. Dessutom kompletterar staten den reguljära kapitalmarknaden med selektiva regionala företagsstöd. Dessa handläggs av länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan, samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län och Nutek. Almi spelar här en betydelsefull roll. Den offentliga finansieringen ska vara tillgänglig för alla typer av företagande och företagsformer. Regeringen har också beslutat om att finansiera uppbyggnaden av kreditgarantiföreningar. Dessa föreningar kommer att förstärka möjligheterna för företag att få bankfinansiering.
Inom arbetsmarknadspolitiken finns det särskilda insatser för att underlätta för personer med funktionshinder att få anställning. Det kan handla om exempelvis lönebidrag eller särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Dessa åtgärder kan lämnas till alla arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga på grund av ett funktionshinder, alltså även till sociala kooperativ. Regeringen har dessutom i budgetpropositionen för 2006 skapat nya insatser som ska öppna möjligheter för alternativa aktörer till Samhall att anordna arbeten till de funktionshindrade som står längst ifrån arbetsmarknaden. Även dessa insatser är öppna för sociala arbetskooperativ.
Det finns också sociala arbetskooperativ som drivs av de funktionshindrade själva. De betraktas då som egna företagare och kan därför, enligt gällande regler, inte få de stödformer som finns för anställda. Det finns bland insatserna dock även ett särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Insatsen innebär ekonomiskt stöd till den som är arbetslös och har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som har kostnader för att skaffa utrustning eller andra kostnader när han eller hon startar näringsverksamhet.
Inför kommande strukturfondsperiod har Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) lanserat det gemensamma initiativet Jeremie. Initiativet behandlas för närvarande i de pågående förhandlingarna i ministerrådet. Förslaget innebär en möjlighet att inom ramen för strukturfondsprogrammen avsätta medel för kapitalförsörjning till små och medelstora företag, till exempel i form av mikrokrediter. Det bör påpekas att det, när förutsättningarna finns, är upp till de enskilda programmen att avsätta medel inom ramen för initiativet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.