kärnfamiljer
Skriftlig fråga 1997/98:899 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-30
- Anmäld
- 1998-07-06
- Besvarad
- 1998-08-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I barnkonventionen betonas betydelsen av att hålla ihop familjer och föräldrarnas huvudansvar för barnets utveckling. Jag delar den uppfattningen. I ett pressmeddelande från Utlänningsnämnden (den 22 juni 1998) meddelas att UN avslår ny ansökan från två syskon från Chile som vistats i Gävletrakten. Barnen har en familjetragedi bakom sig med bl.a. misshandel och misstänkta övergrepp från fadern. Med anledning av detta har chilenska myndigheter på föräldrarnas begäran överfört vårdnaden för barnen till en morbroder i Sverige. Detta innebär att det i Chile inte finns någon som har vårdnaden för barnen. Utlänningsnämnden skriver i sitt pressmeddelande att "det förhållandet att föräldrarna fört över vårdnaden till en morbror i Sverige medför inte i sig att denna anknytning bör ges försteg framför anknytningen till föräldrarna i hemlandet."
Även i Sverige omhändertas barn och vårdnaden överförs till t.ex. fosterföräldrar. Den faktiska och juridiska vårdnaden ligger då på fosterföräldrarna. I Sverige betraktas dessa "nya" familjer som kärnfamilj. Utlänningsnämndens beslut att inte betrakta den faktiska och juridiska vårdnadshavaren och de chilenska barnen som kärnfamilj kan därför få konsekvenser för hur vi i Sverige skall behandla familjer där föräldrarna inte är de biologiska.
Min fråga till statsrådet Schori är:
Vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att den rådande synen på "kärnfamilj" inte endast skall gälla svenska familjer?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:899 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
den 12 augusti
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regeringen har för avsikt att vidta för att den rådande synen på kärnfamilj inte endast skall gälla svenska familjer samt om regeringen har för avsikt att ta initiativ för att klargöra utlänningslagens begrepp "hushållsgemenskap" och "särskild anknytning till Sverige".
Ulla Hoffmann utgår i samtliga tre frågor från ett enskilt ärende rörande två chilenska minderåriga syskon. Utlänningsnämnden har bedömt att syskonen inte skall beviljas uppehållstillstånd här eftersom nämnden anser att syskonens anknytning till hemlandet är starkare än den anknytning de har till Sverige, genom sin här boende morbror.
När det gäller frågan om synen på kärnfamilj är Ulla Hoffmann av uppfattningen att Utlänningsnämndens bedömning att syskonen och morbroderns familj inte kan anses utgöra kärnfamilj kan få konsekvenser för hur vi i Sverige behandlar familjer där föräldrarna inte är biologiska.
Vad jag kan se konstaterar Utlänningsnämnden endast att det lagrum, som stadgar att uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige, inte är tillämpligt i det här fallet.
Vad gäller Ulla Hoffmanns andra frågor om tolkningen av begreppen hushållsgemenskap och särskild anknytning till Sverige kan jag förutom vad som framgår av propositionen (1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv) hänvisa till ett regeringsbeslut från december 1997. I beslutet sägs angående bestämmelsen om särskild anknytning till Sverige bl.a. att uttalandena i förarbetena inte kan anses uttömmande utan att andra tänkbara situationer än de som nämns i förarbetena måste kunna beaktas. I ärenden som rör barn vägs dessutom alltid den s.k. portalparagrafen om barnets bästa in. För övrigt vill jag erinra om den utvärdering som för närvarande görs av de nya bestämmelser i utlänningslagen som trädde i kraft den 1 januari 1997. Jag vill dock inte föregripa den analys som kommer att efterfölja utvärderingen. När det gäller frågan om tolkningen av utlänningslagen måste jag som många gånger tidigare understryka att min möjlighet att direkt påverka denna inskränker sig till de situationer då Invandrarverket eller Utlänningsnämnden överlämnar ett ärende till regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.