Karriärvägar för kliniska forskare
Skriftlig fråga 2019/20:145 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-10
- Överlämnad
- 2019-10-10
- Anmäld
- 2019-10-11
- Svarsdatum
- 2019-10-23
- Sista svarsdatum
- 2019-10-23
- Besvarad
- 2019-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Kliniska forskare spelar en mycket viktig roll för överföring av forskning och innovationer till vård och patienter. I dag finns det en relativt stor andel hälso- och sjukvårdspersonal som har genomgått forskarutbildning men som inte får möjlighet att använda den kompetensen. Dessa utgör en viktig resurs som är underutnyttjad och bör tas till vara för att dra större nytta av forskning och förbättra vården, vilket skulle ge positiva och långsiktiga effekter för samhällsekonomin.
I dag är återväxten av forskande hälso- och sjukvårdspersonal vid kliniker svag, vilket kräver åtgärder. Redan i SOU 2009:43, Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården, föreslog utredaren att skapandet av karriäranställningar för disputerad hälso- och sjukvårdspersonal är ett kostnadseffektivt sätt att åstadkomma ett klimat för att implementera goda idéer. Förslag lades fram för tio år sedan och har lyfts fram av många organisationer efter det. Regioner har i viss mån skapat egna program, men ett nationellt program efterfrågas för att få till den kraftansträngning som verkligen behövs i nuläget. Socialstyrelsens rapport Utvärdering av universitetssjukvård från förra året visar att det behövs fler forskare med kombinationstjänster i vården och på universitet.
Min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans är därför följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att skapa fler karriärtjänster för kliniska forskare?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:145 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
U2019/033
61
/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:145 av Fredrik Christensson (C)
Karriärvägar för kliniska forskare
Fredrik Christensson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att skapa fler karriärtjänster för kliniska forskare.
Som Fredrik Christensson skriver spelar kliniska forskare en mycket viktig roll för överföring av forskning och innovationer till vård och patienter. Hur anställningar utformas inklusive vilka möjligheter hälso- och sjukvårds-personal har att använda sin kompetens är dock en arbetsgivarfråga och inte en fråga för regeringen. Från regeringens håll verkar vi på olika sätt för att främja en god koppling mellan klinisk verksamhet och forskning. Bland annat bidrar regeringen med närmre två miljarder kronor om året för klinisk forskning i hälso- och sjukvården via det så kallade ALF-avtalet.
I högskolelagen och högskoleförordningen finns bestämmelser som ger möjlighet att förena en anställning som professor eller lektor vid en högskola med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning (universitetssjukvårdsenhet). Det är viktigt för att skapa möjligheter för att bedriva forskning i nära anslutning till den kliniska verksamheten.
Behovet av forskningsanknytning i vården och i hälso- och sjukvårdsutbildningarna kan även komma att beröras i beredningen av den forskningspolitiska propositionen som planeras till 2020.
För att klara av att möta framtidens hälsoutmaningar och befolkningens vårdbehov och för att få fram nya hållbara lösningar behövs forskningsbaserad kunskap liksom välfungerande samverkan mellan högskola och samhället i övrigt.
Stockholm den 23 oktober 2019
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.