Kinas agerande mot Hongkong

Skriftlig fråga 2020/21:109 av Robert Hannah (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-24
Överlämnad
2020-09-25
Anmäld
2020-09-29
Svarsdatum
2020-10-07
Sista svarsdatum
2020-10-07
Besvarad
2020-10-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Hongkong är en demokratisk och självstyrd region i Kina som styrs enligt principen ett land, två system. Det är den enda platsen där man kan kritisera den kinesiska regimen utan risk för förtryck och förföljelser. Men det har man nu ändrat på.

Nyligen antog den kinesiska regimen en nationell säkerhetslagstiftning för Hongkong. Den förbjuder självständighetssträvande och utländsk inblandning i Hongkong. Lagen tillåter utlämning av Hongkongbor till Kina och utsätter Hongkongbor för orättvisa rättegångar och kränkningar av deras mänskliga rättigheter. 

Lagen är i praktiken slutet på ett land, två system-principen. Kinas totalitära inskränkande är slutet för demokratin i Hongkong. För Kina handlar det framför allt om att stärka greppet om Hongkong. Miljontals Hongkongbor har deltagit i protester mot den kinesiska regimens inskränkningar i Hongkongs suveränitet de senaste åren och tusentals har gripits, däribland framstående aktivister och demokratiförespråkare. 

Aktivisten Andy Li greps av kinesiska myndigheter i augusti; sedan dess har han varit försvunnen och hans familj har inte hört någonting om var han befinner sig eller hur han mår.

Även svenskar har drabbats. Göteborgaren Gui Minhai har suttit fängslad i Kina sedan 2015. Gui Minhais påstådda brott är att han gett ut regimkritisk litteratur, även om Kina påstår att han olovligen tillhandhållit information till utlandet. Jag har otaliga gånger uppmanat den svenska regeringen att säkerställa Gui Minhais frisläppande.

Kinas brott mot internationella avtal och mänskliga rättigheter är vedervärdiga och saknar motstycke. Regeringen får inte stå passiv inför Kinas behandling av Hongkong och dess medborgare. Det är dags för regeringen att skärpa tonläget än mer mot Kina.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vad gör ministern för att fortsatt fördöma Kinas nya säkerhetslagstiftning som tillåter olagliga gripanden av Hongkongbor, och vad gör ministern för att få Andy Li och andra som gripits frisläppta?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:109 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:109 av Robert Hannah (L) Kinas agerande mot Hongkong

Robert Hannah har frågat mig vad jag gör dels för att fortsatt fördöma Kinas nya säkerhetslagstiftning som tillåter olagliga gripanden av Hongkongbor, dels för att få Andy Li och andra som gripits frisläppta.

Regeringen ser med stort allvar på händelseutvecklingen i Hongkong och införandet av den nya säkerhetslagstiftningen där.

Sverige och övriga EU står bakom principen om ”ett land, två system” för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag fullt ut respekteras. Sverige har vid flera tillfällen framfört vår syn till kinesiska myndigheter efter det att den nya säkerhetslagstiftningen trädde i kraft.

Beslutet om att införa ny säkerhetslagstiftning i Hongkong strider mot Kinas internationella åtaganden och Hongkongs grundlag och måste fortsatt uppmärksammas i relationen EU-Kina. Det var angeläget att detta togs upp med den kinesiska ledningen vid det toppmöte som skedde mellan EU och Kina den 22 juni och vid det så kallade ledarmötet den 14 september.

Den 24 juli enades EU:s medlemsstater om rådslutsatser som betonar att den nya säkerhetslagen strider mot Kinas internationella åtaganden och Hongkongs grundlag. I rådslutsatserna anges en rad konkreta åtgärder med anledning av händelseutvecklingen, inklusive en fortsatt EU-närvaro vid rättegångar mot företrädare för demokratirörelsen.

Den 24 september uppmärksammade EU i uttalande den senaste tidens oroväckande arresteringar av representanter för Hongkongs demokratirörelse och betonade att ett fristående juridiskt system utgör en hörnsten i Hongkongs självstyrande ställning jämlikt principen om ”ett land, två system” och Hongkongs grundlag.

Situationen i Hongkong har också uppmärksammats vid FN:s råd för mänskliga rättigheter. I juni anslöt sig Sverige till ett gemensamt uttalande i en krets av 27 länder. som underströk vikten av att Hongkongbornas mänskliga rättigheter fullt ut respekteras. Vid möte i rådet den 25 september framhöll EU sin allvarliga oro över de omfattande kränkningar av rättigheter som sker i Hongkong. I ett nationellt anförande under samma möte uttryckte Sverige oro över de konsekvenser som säkerhetslagstiftningen har för Hongkongbornas fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Regeringen tillmäter situationen i Hongkong stor uppmärksamhet och verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande.

Stockholm den 7 oktober 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.