Kinesisk hackerattack

Skriftlig fråga 2023/24:788 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-04-08
Överlämnad
2024-04-09
Anmäld
2024-04-10
Svarsdatum
2024-04-17
Sista svarsdatum
2024-04-17
Besvarad
2024-04-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

I slutet av mars blev vi varse om en storskalig global hackerattack av Kinas eget säkerhetsministerium. Det var nämligen då som amerikanska myndigheter avslöjade hur en grupp vid namn APT31, med en direkt statlig koppling, sedan 2010 har riktat in attacker mot miljontals individer – inklusive politiker och företag inom försvarssektorn.

Bland de drabbade finns inte bara politiker och myndigheter från större demokratiska nationer som Storbritannien, Nya Zeeland och Australien, utan även svenskar, däribland Joar Forssell från Liberalerna. En anledning sägs vara att han är en av ordförandena för Inter-Parliamentary Alliance of China (Ipac), som är en internationell grupp av parlamentariker som uppmärksammar och motverkar den kinesiska regimens repression och som av förklarliga skäl har blivit ett prioriterat mål för hackarna .

Den kinesiska regimens agerande är inte bara ett led i dess ambition att samla in underrättelser eller information som den kan använda sig av. Den försöker även underminera myndigheter och tysta kritiker genom att använda personliga uppgifter. På så sätt kan den dessutom förhindra förtroendevalda och andra inflytelserika personer att grotta ned sig i frågor som är känsliga för den kinesiska diktaturen.

Mot bakgrund av att Kina, som enligt en färsk rapport från Google är världsledande i statligt uppbackad hackning, finns det goda skäl att återkommande motverka dessa tendenser. Den kinesiska regimen och dess militär och polis gör nämligen beställningar från hundratals privata företag av allt från inhämtning av personlig information till hackande av konton på sociala medier.

USA och Storbritannien har nu infört sanktioner mot gruppen och mot sju respektive två individer kopplade dit. Det finns dock stora skäl för fler demokratier att välja att anamma dessa åtgärder och arbeta tillsammans för att motverka detta.

Utrikesminister Tobias Billström önskas därför svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att samla EU:s medlemsstater och världens demokratier för att gemensamt med USA och Storbritannien rikta sanktioner mot verksamhet som kan liknas vid den hos APT31?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:788 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

Svar på fråga 2023/24:788 Kinesisk hackerattack

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Svar på fråga 2023/24:788 av Markus Wiechel (SD)
Kinesisk hackerattack

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta i syfte att samla EU:s medlemsstater och världens demokratier för att gemensamt med USA och Storbritannien rikta sanktioner mot verksamhet som kan liknas vid den hos APT31.

Cyberhotet mot svensk säkerhet är omfattande och hanteras med prioritet inom utrikes- och säkerhetspolitiken. APT31 är en känd hotaktör som tidigare har varit föremål för gemensamt agerande från EU:s sida.

Sverige var som EU-ordförande drivande i översynen av unionens så kallade cyberdiplomatiska verktygslåda, som beskriver utgångspunkterna och verktygen för att hantera och bemöta cyberhot. Ett sådant verktyg är EU:s cybersanktionsregim som inrättades 2019. Sverige fortsätter att bidra till utvecklingen av EU:s politik på detta område, liksom även det gemensamma arbetet inom Nato med cyberförsvar i bred bemärkelse. Därutöver deltar Sverige i andra samarbeten, inklusive med USA och Storbritannien.

Slutligen vill jag framhålla att frågan om bemötande av cyberhot är del av regeringens strategi för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyber- och digitala frågor som för närvarande färdigställs.

Stockholm den 17 april 2024 

 

Tobias Billström  

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.