Till innehåll på sidan

Klädskattens roll i den ekonomiska återhämtningen

Skriftlig fråga 2020/21:1764 av Angelica Lundberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-11
Överlämnad
2021-02-11
Anmäld
2021-02-12
Svarsdatum
2021-02-24
Sista svarsdatum
2021-02-24
Besvarad
2021-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

När samhällsekonomin ska återhämta sig efter pandemin behövs ett flertal åtgärder som underlättar. Om konsumtion försvåras eller avstannar innebär det försämringar för ekonomin i stort. Kortköpsstatistik visar att konsumtionsnedgången i januari 2021 var den största under en enskild månad sedan pandemin inleddes i april. Konsumentfokus är betydelsefullt i sammanhanget, och åtgärder för att underlätta konsumtion är ett viktigt steg i den ekonomiska återhämtningen. Sverigedemokraterna har till exempel föreslagit så kallade helikopterpengar, ett statligt engångsbidrag som riktar sig till individer och hushåll, för att öka konsumtionsbenägenheten.

Kritik har riktats från flera håll mot den så kallade klädskatten. Bland annat påpekas att 85 procent av kläderna som säljs i Sverige redan är fria från de kemikalier som skatten riktas mot. Ett annat problem med förslaget är att alla modeföretag kommer att behöva betala skatten, även för varor som inte innehåller de kemikalier skatten är avsedd att motverka. Att företagen sedan ska behöva bevisa att produkterna är giftfria för att kunna återfå upp till 95 procent av den inbetalda summan är bakvänt och kommer att orsaka stor administrativ börda med ökande kostnader för företagen.

Modehandeln är redan hårt drabbad på grund av pandemin, och skatten kan därför bli ytterligare ett bakslag. Det finns uppgifter på att cirka 20 000 jobb i branschen försvunnit under pandemin. Utformningen av klädskatten gör mer skada än nytta. Kritiker menar att den varken hjälper miljön, de svenska konsumenterna eller samhällsekonomin. Utöver en rad andra kritiker, har Skatteverket och Kemikalieinspektionen ifrågasatt utredningsförslaget till kemikalieskatt på kläder med ett flertal argument och menar att utredningen innehåller brister som gör att de inte kan tillstyrka förslaget i dess nuvarande utformning.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Kommer regeringen att ändra planerna på införandet av klädskatten med tanke på kritiken mot den och med tanke på den situation landets modeföretag och samhällsekonomi befinner sig i?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1764 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fi2021/00655 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1764 av Angelica Lundberg (SD)
Klädskattens roll i den ekonomiska återhämtningen

Angelica Lundberg har frågat mig om regeringen kommer att ändra planerna på införandet av klädskatten med tanke på kritiken mot den och med tanke på den situation landets modeföretag och samhällsekonomi befinner sig i.

Enligt januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska en kraftfull grön skatteväxling genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Enligt januariavtalet ska även en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införas. I budgetpropositionen för 2021 anges att regeringen avser att föreslå att en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor införs 2022.

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor kunde utformas. Syftet med skatten skulle vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor på ett kostnadseffektivt sätt. Som jag tidigare har sagt bereds remissvaren när det gäller betänkandet Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier (SOU 2020:20) för närvarande i Regeringskansliet.

Spridningen av sjukdomen covid-19 har påverkat svenska företag drastiskt. Detta gäller inte minst de företag som drabbats hårt av de restriktioner som beslutas för att minska smittspridningen. Sedan utbrottet har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna presenterat historiskt stora åtgärder för att bl.a. begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. Åtgärderna spänner brett och omfattar en rad områden. Regeringen följer utvecklingen noga och är beredd att fatta de beslut som krävs för att motverka krisens negativa effekter på företag, privatpersoner och samhälle.

Stockholm den 24 februari 2021

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.