Klimatologiska konsekvenser i det fall Sverige inte uppfyller klimatmål
Skriftlig fråga 2022/23:776 av Elsa Widding (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-08
- Överlämnad
- 2023-06-13
- Anmäld
- 2023-06-14
- Svarsdatum
- 2023-06-21
- Sista svarsdatum
- 2023-06-21
- Besvarad
- 2023-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
I slutet av mars kom Klimatpolitiska rådet med kritik mot den nya regeringen. Den dåvarande ordföranden, Cecilia Hermansson, säger bland annat att det får tydliga klimatologiska konsekvenser om utsläppsminskningar skjuts på framtiden.
Genom att använda IPCC:s metod och uppmätta grunddata kan man få en uppfattning om Sveriges möjliga påverkan på temperaturen i det fall Sveriges utsläpp går ned till noll procent av de globala. Den förindustriella koldioxidhalten låg på cirka 300 ppm. Många bedömare är överens om att den globala ökningstakten är cirka 2,5 ppm per år enligt mätningar på Mauna Loa på Hawaii. Sveriges andel av de globala utsläppen av koldioxid är idag cirka 0,12 procent. Den ökning som Sverige står för, utifrån ett globalt perspektiv, blir alltså 0,003 ppm per år. Enligt IPCC:s beräkningar kommer en fördubbling av koldioxidnivån, det vill säga 600 ppm, att motsvara en ökning av 3 grader (TRC3). Detta är högt räknat och ingen exakt vetenskap utan kvalificerade gissningar utifrån modelldata, men det skulle i så fall innebära 0,01 graders temperaturökning för varje ppm ökad halt av koldioxid i atmosfären.
Om hela Sverige stänger ned, det vill säga ett scenario där all industriell verksamhet läggs ned, alla djur avlivas och Sveriges alla invånare begår kollektivt självmord händer i den verkliga världen ingenting vad klimatet beträffar eftersom haven som tar upp koldioxid är ett trögt system, men i teorin blir påverkan på temperaturen cirka två tusendels grader. (Det är 77 år fram till nästa sekelskifte: 77 x 0,003 x 0,01 = 0,00231 grader eller drygt två tusendels grader – inte ens mätbart.)
Med denna sorts resonemang kommer man också fram till att stålindustrin, som står för cirka 10 procent av Sveriges utsläpp, har en potential att sänka temperaturen vid seklets slut med två tiotusendels grader i det fall stålindustrins utsläpp går ned till noll. Det sker till kostnader som kan räknas i miljarder och är direkt mätbara i kronor, till skillnad från den omätbara temperatursänkning som ska uppnås!
Huruvida Sverige uppfyller klimatmålen eller inte kommer de facto inte att få någon påverkan på temperaturen vid seklets slut och bör därför betraktas som politisk språkspelsteater.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Har statsrådet och regeringen genomfört några kostnadsberäkningar för de olika klimatåtgärder som syftar till att Sverige ska uppfylla klimatmålen och i så fall vilka, och vad visar dessa beräkningar?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:776 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2022/23:776 av Elsa Widding (-)
Klimatologiska konsekvenser i det fall Sverige inte uppfyller klimatmål
Elsa Widding har frågat mig om jag och regeringen genomfört några kostnadsberäkningar för de olika klimatåtgärder som syftar till att Sverige ska uppfylla klimatmålen och i så fall vilka, och vad visar dessa beräkningar?
Elsa Widding inleder sin fråga med ett resonemang om att det inte spelar någon roll för de globala temperaturförändringarna om Sverige minskar sina utsläpp eller inte. Det går naturligtvis att dela in jordens befolkning i grupper som motsvarar Sveriges befolkning och då konstatera att ingen av dessa grupper, var och en, har en signifikant effekt på klimatförändringarna. Samma effekt kan man se på många olika områden inom samhällsvetenskapen och miljövetenskapen och den sammanfattas under termen det kollektiva handlandets problem. För att säkerställa att alla vidtar tillräckliga åtgärder i ett kollektivt handlande behövs därför ofta internationella avtal inom miljöpolitiken, så som Parisavtalet inom klimatpolitiken.
Elsa Widding gör sedan räkneexempel om att hela Sverige stänger ner och kostnaderna för att stålindustrins utsläpp går ner till noll. Det svenska näringslivet har som tur är ett mer entreprenöriellt sätt att ta sig an klimatutmaningen på. Den svenska stålindustrin leder utvecklingen av fossilfritt stål och vi ser till och med nyetableringar i branschen. Efterfrågan på fossilfritt stål är så stor att stålet säljs innan stålverket är på plats. Det är inte svenska åtgärder som driver industrin att ställa om utan EU:s handelssystem för utsläppsrätter och den globala efterfrågan på hållbara lösningar. Det är däremot ofta svenska åtgärder så som Industriklivet som gör att etableringen av nya anläggningar i den accelererande gröna omställningen sker i Sverige.
För regeringen är det helt centralt att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös för att styra mot noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Att klimatpolitiken är kostnadseffektiv är centralt. Därför är den här regeringen överens om att nyttan hos stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ska ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspel med styrmedel på EU-nivå. Ett uppdrag om att ta fram beräkningskonventioner för klimatnyttan ska ges till relevant myndighet, liksom att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken.
Stockholm den 13 juni 2023
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.