Klimattoppmöte
Skriftlig fråga 2020/21:2365 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-29
- Överlämnad
- 2021-03-30
- Anmäld
- 2021-04-06
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Svarsdatum
- 2021-04-14
- Besvarad
- 2021-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
USA:s president Joe Biden har bjudit in 40 världsledare till ett toppmöte om klimatet. Bland andra är både Norges statsminister Erna Solberg och Danmarks statsminister Mette Frederiksen inbjudna samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Till mötet är även ledare som är skeptiska mot människans påverkan på klimatet inbjudna, exempelvis Brasiliens Jair Bolsonaro. Även Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping är inbjudna.
Enligt ett pressmeddelande på Vita husets hemsida har Biden bjudit in de 17 länder som står för 80 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Utöver dessa har länder som demonstrerar ett starkt ledarskap inom klimatfrågan, är särskilt utsatta för klimatförändringar eller visar prov på innovativa vägar till en grön ekonomisk omställning bjudits in.
Sverige har dock, trots den höga svansföring regeringen håller i klimatfrågor och trots att regeringen försöker framställa sig som någon sorts klimatpolitisk förebild, inte fått någon inbjudan.
Av denna anledning vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka slutsatser drar ministern av att Sverige ratas och inte får någon inbjudan till klimattoppmötet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2365 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2365 av Björn Söder (SD)
Klimattoppmöte
Björn Söder har frågat mig vilka slutsatser jag drar av att Sverige ratas och inte får någon inbjudan till klimattoppmötet som president Biden står värd för den 22 april.
Regeringen välkomnar att president Biden samlar världens största utsläppare för att på så sätt sätta tryck på fler länder att bli mer ambitiösa i sitt klimatarbete. Världens länder behöver minska utsläppen mycket snabbare om vi ska kunna begränsa klimatförändringarnas negativa konsekvenser. Det är därför angeläget att de stora utsläpparna presenterar nationella klimatplaner, så kallade NDC (Nationally Determined Contributions), inför nästa klimattoppmöte COP26 i november, så att vi då får en bild av hur väl Parisavtalets parter sammantaget ligger till i relation till avtalets mål att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriell nivå. Regeringens förväntan är att president Bidens möte den 22 april blir ett viktigt steg på vägen mot COP26. Vi förväntar oss också att Storbritannien och Italien har klimatarbetet högt på dagordningen under sina respektive ordförandeskap för G7 och G20, inte minst vid toppmötena i juni respektive oktober, för att på samma sätt bidra till att G20-länderna i sin helhet blir mer ambitiösa. Jag ser för egen del fram mot att delta i den så kallade Petersberg-dialogen i maj, som Tyskland står värd för tillsammans med Storbritannien som inkommande ordförande för COP26. Petersberg-dialogen genomförs i år för tolfte gången. Dialogen initierades av förbundskansler Merkel 2010, som ett sätt att samla nyckelaktörer inför de årliga klimatförhandlingarna.
President Biden har varit tydlig med att endast ett begränsat antal länder skulle få en inbjudan till toppmötet i april, och att ett urval också måste ske bland ambitiösa länder. Det är glädjande att två nordiska länder deltar vid mötet. De nordiska länderna har ett aktivt samarbete i klimatfrågor och vi förenas i våra höga klimatambitioner och stora internationella förtroende. Regeringen har etablerat dialog och samverkan med den nya amerikanska administrationen både bilateralt och genom EU. Utrikesministern deltog i det möte som den danske utrikesministern arrangerande mellan EU:s utrikesministrar och president Bidens klimatsändebud John Kerry den 22 januari, och jag har nyligen haft ett bilateralt möte med John Kerry.
Sverige åtnjuter alltjämt ett högt förtroende i klimatfrågor. Det syns inte minst i de rankingar av länders klimatpolitik som görs av bland andra Climate Action Network. Jag avser fortsätta förvalta det förtroendet och använda styrkan av det svenska exemplet för att driva på för höjda klimatambitioner globalt.
Stockholm den 14 april 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.