Kommande års arbetsmarknadsläge
Skriftlig fråga 2008/09:1019 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-06-11
- Anmäld
- 2009-06-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-06-18
- Svar anmält
- 2009-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 juni
Fråga
2008/09:1019 Kommande års arbetsmarknadsläge
av Britta Rådström (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Arbetsförmedlingen har en mycket pessimistisk prognos för arbetsmarknadsläget kommande år. 539 000 personer eller 11,3 procent bedöms vara arbetslösa år 2010. Det är en ökning med 245 000 personer på två år. Under samma period faller sysselsättningen med 260 000 personer. Alla grupper på arbetsmarknaden drabbas av högre arbetslöshet under 2009 och 2010. Störst ökning sker bland ungdomar och utomeuropeiskt födda. Dessa grupper består av många personer som för första gången träder ut på arbetsmarknaden och situationen påverkas dessutom av en ovanligt stor ökning av antalet i befolkningen i dessa grupper. Andra grupper som drabbas hårt är funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt äldre som är 55–64 år. En gemensam nämnare för dem som blir arbetslösa är ofta kort skolutbildning.
Prognosen bygger bland annat på intervjuer som Arbetsförmedlingen har gjort med närmare 13 000 arbetsgivare. Majoriteten av företagen uppger att de har stor överkapacitet på personal. Det förutses leda till fortsatt stora neddragningar av personal. Sysselsättningsnedgången bedöms till 125 000 under 2009 och till 135 000 år 2010, vilket tillsammans motsvarar en minskning med 5,8 procent. Det betyder att hela sysselsättningsökningen under den senaste högkonjunkturen åren 2005–2008 raderas ut. Man får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta en större jobbförlust.
Sysselsättningsminskningen beräknas bli värst i Blekinge (ca 8 procent), Västra Götaland, Kronoberg och i mitt hemlän Västerbotten (ca 6,5 procent).
Genom vilka insatser vill statsrådet motverka den beräknade sysselsättningsminskningen, inte minst den i Västerbotten?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1019 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på frågorna
2008/09:1019 Kommande års arbetsmarknadsläge
2008/09:1026 Högsta samlade arbetslösheten i Gävleborg
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Britta Rådström har frågat mig genom vilka insatser jag vill motverka den beräknade sysselsättningsminskningen, inte minst den i Västerbotten. Raimo Pärssinen har frågat mig om jag mot bakgrund av arbetslöshetsnivån i länet, avser att vidta särskilda åtgärder mot arbetslöshet och utanförskap i Gävleborgs län.
Jag vill påminna om att jag nyligen besvarat liknande riksdagsfrågor och jag anser att svaren är relevanta även för dessa frågor, se exempelvis svaret på Britta Rådström fråga 2008/09:960 och Matilda Ernkrans fråga 2008/09:342.
I syfte att möta den kraftiga ökningen av arbetslösheten presenterade regeringen i december 2008 ett omfattande arbetsmarknadspolitiskt paket. Paketet innebär bland annat att Arbetsförmedlingens verksamhet intensifieras, antalet platser med arbetspraktik utökas, nedsättningen av arbetsgivaravgiften i nystartsjobben fördubblas, ytterligare satsning på yrkeshögskolan och yrkesvux, ökade infrastruktursatsningar, skattereduktion för reparationer (ROT-avdraget) och avdragsrätt för hushållstjänster.
I 2009 års ekonomiska vårproposition föreslår dessutom regeringen att de arbetsmarknadspolitiska resurserna ökas. Detta gäller resurser till såväl korttidsarbetslösa som dem som varit arbetslösa under lång tid. Med tanke på den snabba omvandlingen som nu äger rum är det viktigt att arbetsmarknadspolitiken utformas så att människor som drabbas av arbetslöshet får tillräckligt stöd.
Jag vill slutligen understryka att regeringens insatser på arbetsmarknaden syftar till att underlätta omställningen för alla som är eller riskerar att bli arbetslösa, oavsett var i Sverige de bor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.