Kommunalt veto och energiförsörjning
Skriftlig fråga 2021/22:752 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-13
- Överlämnad
- 2022-01-13
- Anmäld
- 2022-01-14
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Det kommunala självstyret har en stark ställning i den svenska lagen. Kommunerna äger själva rätt att planera var man får bygga bostäder men också vindkraftverk. Detta har tjänat demokratin väl och innebär att de lokala företrädarna för folket har rätt att besluta om byggärenden.
Nu hörs i debatten från företrädare för vissa partier att denna lagreglering bör förändras. Man motiverar detta med att man annars inte kan få fram tillräckligt många platser att bygga vindkraftverk på.
Samtidigt som detta debatteras finns också ett ständigt återkommande mantra, nämligen att den svenska energipolitiken i dag skulle vara kostnadsneutral samt att regelverken skulle vara neutralt för de olika kraftslagen.
Om regeringen överväger att se över lagstiftningen för den kommunala beslutanderätten för vindkraft, avser regeringen på samma sätt att se över lagstiftningen som reglerar kärnkraften? Det skulle i så fall gälla frågan om var den får placeras och respektive kommuns beslutanderätt.
Min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson lyder:
Avser justitie- och inrikesministern att se över lagstiftningen när det gäller den kommunala vetorätten vad avser vindkraftverk, och kommer i så fall också etableringen av framtida kärnkraftverk att innefattas av detta?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:752 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:752 av Lotta Olsson (M)
Kommunalt veto och energiförsörjning
Lotta Olsson har frågat justitie- och inrikesministern om han avser att se över lagstiftningen när det gäller den kommunala vetorätten vad avser vindkraftverk, och om etableringen av framtida kärnkraftverk i så fall också kommer att innefattas av detta.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Riksdagen har antagit målet att 100 procent av elproduktionen ska vara förnybar år 2040. Vindkraftens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet. Det är därför nödvändigt att tillståndsprövningen präglas av effektivitet och förutsägbarhet. Så är det inte i dag.
Utredningen som av den anledningen fick i uppdrag att se över och föreslå en effektiv och rättssäker tillståndsprocess för vindkraft lämnade i juni sitt betänkande En rättssäker vindkraftsprövning. Där föreslås bland annat att kommunerna fortsatt ska ha rätt att säga nej till vindkraft och att en ny lag ska tydliggöra att kommunens beslut ska avse mark- och vattenanvändningen. Kommunens besked ska enligt förslaget lämnas inom sex månader för att därefter inte kunna ändras.
Betänkandet har remitterats och bereds nu fortsatt i Regeringskansliet. Jag kan konstatera att det finns en utbredd förståelse bland remissinstanserna för att de nuvarande tillståndsprocesserna för vindkraftsetableringar behöver ses över, i syfte att få en mer förutsägbar och effektiv prövningsprocess. Berörda parter instämmer i utredningens bedömning att kommunerna fortsatt ska ha inflytande över mark- och vattenanvändningen i den egna kommunen.
Jag ser också att huvuddelen av remissinstanserna är positiva till att en ny modell för kommunalt inflytande ersätter den befintliga och att kommunens besked ska lämnas tidigare i processen. Som jag tidigare nämnde analyseras betänkandets förslag och remissinstansernas förslag fortfarande.
När det gäller den fråga som nu väcks, om regeringen på samma sätt avser att se över lagstiftningen som reglerar kärnkraften konstaterar jag att utredningen inte har lämnat förslag med avseende på etableringen av kärnkraftverk. Det låg inte inom utredningens uppdrag. Jag har heller inte fått några signaler om att en översyn av regelverket i det avseendet skulle vara påkallad av effektivitetsskäl.
Stockholm den 19 januari 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.