Kommunernas kompetens att ta emot ensamkommande flyktingbarn
Skriftlig fråga 2006/07:729 av Berliner, Agneta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-02-23
- Anmäld
- 2007-02-23
- Besvarad
- 2007-02-28
- Svar anmält
- 2007-02-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:729 Kommunernas kompetens att ta emot ensamkommande flyktingbarn
av Agneta Berliner (fp)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Sedan den 1 juli 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Trots att det är kommunernas ansvar att ta emot dessa barn är det endast 14 av landets 290 kommuner som slutit avtal om mottagande med Migrationsverket. Det har lett till att ca 300 barn i dagsläget väntar på att få lämna det tillfälliga boendet i ankomstkommunerna Solna, Sigtuna, Mölndal eller Malmö. Det tillfälliga boendet är anpassat för vistelser på en–fyra dagar men nu tvingas barnen kvar där i månader då alltför många kommuner inte tar sin del av det gemensamma ansvaret.
I många kommuner finns det farhågor för att man inom kommunernas socialförvaltningar och bland de gode män, som utses för barnen av överförmyndarna, inte kommer att ha tillräcklig kompetens för att hantera mottagandet av dessa barn på ett fullgott sätt.
Min fråga till integrations- och jämställdhetsministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka kommunernas kompetens, och därmed kapacitet, att ta hand om de ensamkommande flyktingbarnen?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:729 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2006/07:729 Kommunernas kompetens att ta emot ensamkommande flyktingbarn
Statsrådet Tobias Billström
Agneta Berliner har frågat statsrådet Nyamko Sabuni vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka kommunernas kompetens, och därmed kapacitet att ta hand om de ensamkommande flyktingbarnen. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Det främsta syftet med reformen var att stärka skyddet för barnen och ge dem ett omhändertagande som är bättre anpassat för barn. Kommunerna bedömdes genom sitt ansvar för den sociala barn- och ungdomsvården ha den kompetens och erfarenhet som behövs för att omhändertagandet av barnen ska motsvara kraven som ställs i socialtjänstlagen. Migrationsverkets roll har vidare renodlats till att främst pröva och utreda barnens skäl för uppehållstillstånd.
Kommunernas förberedelsetid var relativt kort och regeringen är medveten om de utmaningar som den stora ökningen av antalet asylsökande därefter har medfört.
Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kontaktat samtliga kommuner för att de ska ta sin del av det samlade ansvar som vilar på kommunerna när det gäller mottagande av asylsökande ensamkommande barn.
Integrationsverket har uppdrag att teckna överenskommelser om flyktingmottagande med kommunerna och att betala ut ersättning till kommunerna för de barn som får uppehållstillstånd. Med utgångspunkt från såväl barnens bästa och för att ge kommunerna bra planeringsförutsättningar har Integrationsverket, Migrationsverket samt Sveriges Kommuner och Landsting fördjupat sin samverkan för att ge kommunerna en mer enhetlig och samlad information om boende och ersättningar. Regeringen följer upp och utvärderar såväl systemet i sig som de ersättningar som utbetalas till kommunerna.
För att reformen ska få önskat resultat, nämligen ett omhändertagande som är bättre anpassat för barn, behöver fler kommuner teckna överenskommelser. Jag utgår också från att det kommer att ske.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.