Kommunernas prioriteringar vid en pandemi
Skriftlig fråga 2005/06:1944 av Ångström, Lars (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-07-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-08-24
- Svar anmält
- 2006-10-02
- Anmäld
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1944 av Lars Ångström (mp) till statsminister Göran Persson (s)
Kommunernas prioriteringar vid en pandemi
Ett antal förberedelser har gjorts av myndigheter och regeringen inför ett utbrott av en pandemi. Ett visst förberedelsearbete har också skett i landsting och kommuner. Myndigheternas förberedelser är till delar vaga och ansvarsfördelningen mellan central, regional och lokal nivå är inte entydiga. Vi vet från tidigare kriser att otydliga ansvarförhållanden och arbetsfördelning kan förvärra situationen.
I Sverige kommer, enligt Socialstyrelsens beräkningar, 25 % av befolkningen att skyddas av antivirala läkemedel. Det kräver prioriteringar bland annat av vad som är samhällsviktiga funktioner och hur prioriteringen ska ske till exempel mellan sjuka och gamla och de med samhällsviktiga funktioner @ där har kommunerna en central roll. Utan sådana prioriteringar är risken för kaos och felbeslut stor. Vi måste försäkra oss om att hela det svenska samhället är väl förberett och samordnat inför ett pandemiutbrott.
Vad avser statsministern att göra för att garantera att kommunerna tar det ansvar som de statliga myndigheterna förutsätter och bygger sin planering på?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1944 besvarad av
den 24 augusti
Svar på fråga 2005/06:1944 om kommunernas prioriteringar vid en pandemi
Statsrådet Morgan Johansson
Lars Ångström har frågat statsministern om vad han avser att göra för att garantera att kommunerna tar det ansvar som de statliga myndigheterna förutsätter och bygger sin planering på. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ett omfattande influensautbrott skulle innebära en stor påfrestning på samhället som helhet. Det är därför viktigt att den beredskapsplanering som genomförs samordnas mellan nationell, regional och lokal nivå samt mellan olika samhällssektorer.
Regeringen och Regeringskansliet har givetvis ytterst ett ansvar för att Sveriges beredskap är god. När det gäller beredskapen vid en influensapandemi har Socialdepartementet en samordnande roll i Regeringskansliet och en särskild statssekreterargrupp har utsetts för att under ledning av Socialdepartementet samordna arbetet i Regeringskansliet.
De nationella myndigheterna har sedan länge arbetat med beredskapsfrågor relaterade till en influensapandemi. Den 15 februari 2005 presenterade Socialstyrelsen en nationell beredskapsplan för pandemisk influensa. I planen ingår ett underlag för den regionala planeringen vid bland annat kommuner, landsting och länsstyrelser. Planen har reviderats en gång. Ytterligare en revidering genomförs för närvarande.
Socialstyrelsen har dessutom bildat en nationell pandemigrupp som består av bland annat Smittskyddsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Läkemedelsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Jordbruksverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Myndigheterna har här kunnat hålla varandra informerade om hur arbetet utvecklas och gemensamt diskutera inom vilka områden fortsatta insatser behövs.
Den nationella beredskapsplaneringen baserar sig på det ansvar som landsting, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer har enligt de författningar som finns inom respektive område. I det underlag för regional planering som ingår i den nationella beredskapsplanen preciseras vilket ansvar som respektive aktör har vid en influensapandemi. Landstingen, och i tillämpliga fall kommunerna, är exempelvis ytterst ansvariga för hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet inom sitt område. I detta ligger bland annat ett ansvar för att utarbeta lokala planer för hantering av de effekter en influensapandemi kommer att ha på verksamheten. På motsvarande sätt måste bland annat kommuner ha en beredskap för att viktiga samhällsfunktioner som sophantering och hemsjukvård ska kunna fungera.
Ett särskilt ansvar för att samordna det arbete som sker på lokal och regional nivå faller på landstingen och länsstyrelserna. Smittskyddsläkaren i landstingen har enligt smittskyddslagen (2004:168) ansvar för att samordna smittskyddet inom sitt område. Länsstyrelserna ska enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, som träder i kraft den 1 september 2006, fungera som en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, näringsliv och landsting, och den nationella nivån. Länsstyrelsen ska även, efter beslut av regeringen, kunna ges till uppgift att prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande.
Den uppföljning som Socialstyrelsen genomfört av arbetet på lokal och regional nivå har visat att det på regional och lokal nivå pågår ett aktivt beredskapsarbete samt att samarbetet mellan involverade aktörer i de flesta fall fungerar bra. Genom den tillsyn som vissa statliga myndigheter har finns även möjligheter att följa upp hur kommuner och landsting genomför de uppgifter som faller på dem. Såväl nationellt som internationellt genomförs för närvarande övningar för att pröva den beredskapsplanering som utarbetats. Flera övningar inom Sverige kommer att ske under innevarande år.
Sammantaget medför det arbete som genomförts eller för närvarande pågår att Sverige är väl förberett för större smittoutbrott. Även fortsättningsvis avser jag att följa det arbete som sker vid berörda myndigheter och på lokal och regional nivå och ta de initiativ som behövs.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.