kommunernas självbestämmande
Skriftlig fråga 2000/01:1178 av Werme, Staffan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-09
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1178
av Staffan Werme (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om kommunernas självbestämmandeStatsrådet Lövdén menar i en artikel i Kommun-Aktuellt den 26 april 2001 att det inte behövs några förslag för att skapa tydlighet i vad det kommunala självstyret innebär. Samtidigt som det flaggas för fler riktade bidrag och fler detaljregleringar av den kommunala friskolepolitiken kommer ökade statliga krav på uppföljning, utvärdering och statlig tillsyn av kommunerna.
Någonstans lär gränsen finnas när kommunernas självbestämmande inte blir annat än en möjligtvis akademisk fråga, när staten tagit över så mycket av målstyrningen, bidragsgivandet och utvärderandet av de kommunala verksamheterna att kommunernas politiker i huvudsak har att konfirmera av andra fattade beslut. Detta kommer att få konsekvenser, bl.a. för den kommunala demokratin. Få initiativrika människor är intresserade av kommunpolitik där varken makt eller inflytande finns.
Min fråga till statsrådet Lövdén blir då:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att den statliga detaljregleringen och detaljfinansieringen av kommunerna inte ska påverka den kommunala representativa demokratin?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1178 besvarad av
den 16 maj
Svar på fråga 2000/01:1178 om kommunernas självbestämmande
Statsrådet Britta Lejon
Staffan Werme har frågat statsrådet Lövdén vilka åtgärder han planerar att vidta för att den statliga detaljregleringen och detaljfinansieringen av kommunerna inte ska påverka den representativa demokratin.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.
Den kommunala självstyrelsen är en omistlig del av den svenska folkstyrelsen. Genom den kommunala självstyrelsen ges medlemmarna i en kommun eller ett landsting möjlighet att självständigt besluta i lokala angelägenheter. Staffan Werme menar att staten tagit över så mycket av målstyrningen, bidragsgivandet och utvärderandet av de kommunala verksamheterna, att de kommunala förtroendevaldas roll i huvudsak endast blivit att konfirmera på nationell nivå fattade beslut. Jag delar inte denna syn. Kommuner och landsting har i dag en mycket stor frihet att självständigt prioritera inom ramen för de generella statsbidragen. De förtroendevalda har därför fortfarande ett mycket stort handlingsutrymme att agera inom. I internationell jämförelse är den svenska kommunala självstyrelsen mycket omfattande.
Från regeringens sida är det en ständigt pågående strävan att försöka undvika onödig detaljreglering av den kommunala verksamheten. Detta är bl.a. motivet till att staten främst försöker styra genom generella mål för de kommunala verksamheterna. För att en målstyrning ska fungera fordras dock att det finns ett system för nationell uppföljning och utvärdering av politiken. I motsats till Staffan Werme menar jag att det är viktigt att staten har ett väl fungerande system för utvärdering för att kunna undvika onödig detaljreglering.
Regeringen ser det som mycket angeläget att värna och utveckla den kommunala representativa demokratin. Kommundemokratikommittén (dir. 1999:98) har givits i uppdrag att bl.a. lämna förslag på hur den kommunala demokratin ska utvecklas. Kommittén kommer inom kort överlämna sitt betänkande. Jag avser att i höst återkomma till riksdagen med förslag på hur den lokala demokratin kan stärkas.
Jag vill även nämna att regeringen har beslutat om en särskild utredning för att åstadkomma en tydligare och effektivare statlig tillsyn (Ju 2000:06). Utredningen ska kartlägga nuvarande former av tillsyn och lämna förslag på hur den statliga tillsynen kan bli bättre utformad. Detta arbete inbegriper således bl.a. tillsynen av kommuner och landsting.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.