Kompensation för sänkt bostadstillägg
Skriftlig fråga 2009/10:418 av Olsson, LiseLotte (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-01-21
- Anmäld
- 2010-01-21
- Besvarad
- 2010-01-27
- Svar anmält
- 2010-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
Fråga
2009/10:418 Kompensation för sänkt bostadstillägg
av LiseLotte Olsson (v)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Vid årsskiftet förlorade ett antal personer rätt till sjukpenning. Några av dem fick i stället rätt till sjukersättning på lägre nivå. För personer som varit deltidssjukskrivna blev slaget extra hårt. En person som haft blandad ersättning om tillsammans 15 500 kronor per månad har också haft möjlighet att få bostadstillägg på den delen som handlat om sjukersättning. I det nya systemet med sjukersättning på heltid har inkomsten sänkts med 2 500 kronor per månad. Trots att inkomsten de facto sänkts minskar också bostadstillägget eftersom sjukersättningen höjts med i ovanstående exempel 7 000 kronor.
Alltså, en sänkt inkomst i det aktuella exemplet med 2 500 kronor ger ett sänkt bostadstillägg med 1 100 kronor. En redan utsatt person får sin ersättning sänkt med 3 600 kronor i ett slag. Det är självklart orimligt för den enskilde som redan har ett utsatt läge.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kompensera personer som fått sitt bostadstillägg sänkt trots att inkomsten sänkts enligt exemplet ovan?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:418 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2009/10:418 Kompensation för sänkt bostadstillägg
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
LiseLotte Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kompensera personer som fått sitt bostadstillägg sänkt trots att inkomsten sänks när personer går från en partiell sjukersättning till hel.
En av de första åtgärderna jag vidtog som statsråd var att ändra reglerna för bostadstillägg. Från och med den 1 januari 2008 gäller således att endast halva arbetsinkomsten påverkar bostadstilläggets storlek. Innan dess beaktades 80 procent av arbetsinkomsterna i beräkningen av bostadstillägget. Genom förändringen får en person behålla en större del av sitt bostadstillägg när personen till exempel övergår från hel sjukersättning till ett deltidsarbete med partiell ersättning. Den person som redan arbetade i viss omfattning när de nya reglerna trädde i kraft fick en kännbar höjning av sitt bostadstillägg. Om personen senare beviljas hel sjukersättning uteblir denna förbättring. Bostadstillägget utges då med samma beräkningsgrunder som gällde före förändringen den 1 januari 2008.
Det är viktigt att beräkningsreglerna för bostadstillägget är konstruerade så att det för individen alltid lönar sig att arbeta. Så är fallet med reglerna i dag. Dessutom har jag vidtagit åtgärder i syfte att förbättra bostadstillägget för alla med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Från och med den 1 januari 2010 har regeringen höjt den högsta bostadskostnaden som ersätts med bostadstillägget från 4 500 kronor till 5 000 kronor per månad. Vidare har ersättningsgraden höjts från 91 procent till 93 procent.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.