Kompetensförsörjningen vid landets domstolar
Skriftlig fråga 2021/22:167 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-15
- Överlämnad
- 2021-10-15
- Anmäld
- 2021-10-19
- Svarsdatum
- 2021-10-27
- Sista svarsdatum
- 2021-10-27
- Besvarad
- 2021-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Innevarande problematik med rekrytering av domare och övrig kompetens till landets domstolar är allmänt känd. Detta inte minst efter uppmärksammandet av den problematiska situationen vid Örebro tingsrätt, som dessutom fick fortgå trots flera varningssignaler. Eftersom det finns en brist på domare är goda arbetsmiljöer vid Sveriges domstolar önskvärt i syfte att locka fler domare till domartjänsterna, i stället för att riskera att bidra till motsatt effekt.
Sveriges tingsrätter står inför utmaningen att tillsätta domare i en tid där domare väljer att avsluta sina anställningar och det dessutom är få sökande till de utlysta domartjänsterna.
Brist på domare kan leda till längre handläggningstider och uppskjutna rättegångar. Med en ökande ärendehantering riskerar dessutom arbetsmiljön att försämras ytterligare för såväl ledning som övriga anställda på landets domstolar. Den negativa utvecklingen med brist på domare är minst sagt oroande.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa en god kompetensförsörjning vid landets domstolar?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:167 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:167 av Roger Haddad (L)
Kompetensförsörjningen vid landets domstolar
Roger Haddad har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en god kompetensförsörjning vid landets domstolar.
Väl fungerande domstolar är en grundpelare i vårt samhälle. Det är därför viktigt att domstolarna har en god kompetensförsörjning för att kunna bedriva en verksamhet av hög kvalitet och med god arbetsmiljö för alla medarbetare.
Regeringen har låtit en utredning se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte att säkerställa att alla domstolar i hela landet även i framtiden kan rekrytera domare som tillhör de allra skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna. Domarrekryteringsutredningens förslag har bland annat lett till att det sedan 2019 finns en ny tidsbegränsad anställning, adjungerat råd, som utgör en möjlighet för åklagare, advokater och andra kvalificerade och erfarna jurister att meritera sig för anställning som ordinarie domare.
Domstolsverket bedriver tillsammans med domstolarna ett kontinuerligt arbete med att säkra kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar. Bland annat har antalet utbildningsplatser för fiskaler i underrätt utökats till 253 platser under 2020. Därutöver pågår inom Domstolsverket ett projekt som syftar till att göra Sveriges Domstolar mer synliga och konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Domstolsverket har också antagit en ny kompentensförsörjningsstrategi som ska användas i det fortsatta arbetet med att attrahera och behålla rätt kompetens inom domstolarna. Förutom det arbete som pågår hos Domstolsverket och de enskilda domstolarna har även Domarnämnden i uppgift att bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att främja rekryteringen av ordinarie domare. En viktig del av Domarnämndens arbete för att främja rekryteringen är att informera om domstolarna som arbetsplatser och om nämnden och dess verksamhet.
Regeringen har de senaste åren gett domstolarna flera verktyg för ökad kapacitet och en mer effektiv verksamhet. Sedan 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbare lagföring. Handläggningstiden i rättskedjan har mer än halverats i de mål som omfattas av försöksverksamheten. Regeringen har nyligen också beslutat propositionen Utökade möjligheter att avgöra mål på handlingarna i allmän domstol (prop. 2020/21:214). Förslagen innebär att fler mål ska kunna avgöras på handlingarna och syftar till att öka flexibiliteten och korta handläggningstiderna.
För att möta det höga målinflödet och säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna föreslår regeringen ökade medel till Sveriges Domstolar i budgetpropositionen för 2022. Redan nästa år föreslås anslaget höjas med 135 miljoner kronor, vilket motsvarar det äskande som har framställts. Även för 2023 och 2024 föreslås höjda anslagsnivåer. Detta är viktiga tillskott som kommer att öka domstolarnas kapacitet väsentligt och ge dem goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet både på kort och lång sikt.
Rättssäkerheten och allmänhetens tilltro till väl fungerande domstolar är prioriterade frågor för regeringen. Jag kommer att följa utvecklingen på området noga.
Stockholm den 27 oktober 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.