konflikten i Bolivia
Skriftlig fråga 2001/02:581 av Ohly, Lars (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-23
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:581
av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna Lindh om konflikten i BoliviaDen 14@19 januari genomförde bönder i Chapare, Bolivia, omfattande demonstrationer, som riktade sig mot regeringens totalförbud, dekret 264 15, att odla koka. Därmed tog regeringen brödet ur munnen på bönderna utan att erbjuda någon alternativ försörjningsmöjlighet. Det var inte första gången bönderna demonstrerade mot regeringens politik. Positionerna har länge varit låsta. I förra veckan kom det till sammanstötningar mellan militären och polisen på ena sidan och bönderna på den andra. Två militärer och två milismän dödades vid sammanstötningen. Den osedvanligt klumpiga @ och av USA både militärt och politiskt understödda @ regeringspolitiken går bara ut på att möta bönderna med förbud och våld. Efter incidenten i förra veckan har över 50 fackliga ledare blivit fängslade och grovt misshandlade @ bl.a. de Margarita Teran och Leonilda Zurita. Man hotar att beröva böndernas ledare, parlamentsledamoten Evo Morales, dennes parlamentariska immunitet. Den svenska regeringen har tidigare deltagit i ett fruktbara medlingsarbete mellan FARC-gerillan och regeringen i Colombia. Att försöka genomföra något likartat när det gäller Bolivia @ för övrigt Sveriges främst biståndsmottagare i Latinamerika @ torde inte vara fruktlöst.
Jag vill fråga utrikesministern Anna Lindh:
Vad avser ministern att göra för att ta något initiativ till medling i den snabbt upptrappade konflikten i Bolivia, vilken hotar att skapa ännu en colombiansk situation?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:581 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:581 om konflikten i Bolivia
Utrikesminister Anna Lindh
Lars Ohly har frågat mig om jag avser att ta initiativ till medling i konflikten mellan kokaodlare och regering i området Cochabamba i Bolivia.
Jag känner liksom Lars Ohly oro för den i dagarna på nytt uppblossade konflikten i Bolivia. Kokaodlarna i Cochabamba demonstrerar mot regeringens politik för att bekämpa kokaodlingen i området, och det är såsom Lars Ohly påpekar inte första gången. Vid flera tillfällen under förra året förekom konfrontationer mellan regeringen och kokaodlarna i samband med demonstrationer och vägblockader.
Krisen kan dock inte reduceras till att enbart handla om illegal kokaodling och regeringens försök att bekämpa densamma, den politik som döpts till Plan Dignidad, dvs. planen för att upprätta Bolivias heder. Det är inte alla bönder som sympatiserar med kampen för att få odla illegal koka. Det finns emellertid andra, mer grundläggande skäl till missnöje som lett till oroligheter även tidigare. Fattigdom och stagnation i ekonomin är tydliga orsaker till krisen, det sistnämnda till följd av konjunkturnedgången internationellt samt krisen i Argentina.
Svenska företrädare på plats har i förra veckan uppvaktat ombudsmannen Ana Maria Romero om den senaste tidens rapportering om kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid detta tillfälle erhölls uppgifter om de 65 personer som häktades i samband med konfrontationerna i Cochabamba i förra veckan. Flera av de häktade är skadade och det är möjligt att övergrepp skett vid konfrontationer och vid häktningstillfället, dock ej senare i fängelset. Vid konfrontationerna dödades totalt sju personer, fem poliser och två bönder. Demonstranterna använde diverse vapen mot poliserna, enligt pressuppgifter även handeldvapen.
Enligt uppgifter från Sveriges ambassad samt Sidakontoret har de negativa reaktionerna på kokaodlarnas metoder lett till att bondeledaren Morales fråntogs sin plats i parlamentet. Som skäl angavs att han med skydd av sin parlamentariska immunitet hade uppmuntrat till och själv begått ett antal brott. Morales riskerar nu att bli anhållen för sin medverkan i dödsfallen. Representanter från bonderörelsen som fruktar angrepp på Morales har begärt skydd ifrån ombudsmannaämbetet. Ombudsmannen har kontaktat regeringens representanter, och fått garantier för att inga våldsamheter kommer att riktas mot hans person.
Som framkommit i tidigare svar i detta ämne gör regeringen en annan bedömning än frågeställaren beträffande kokabönderna i Cochabambaområdet och försöken att erbjuda alternativa försörjningsmöjligheter.
Jag vill även bemöta jämförelsen med Colombias narkotikaproblem. Bolivia var för några år sedan världens andra största producent av kokain efter Colombia. I dag återfinns Bolivia på tredje plats, efter Peru. Colombia står för 80 % av världsproduktionen av kokain. Målet enligt den s.k. Plan Dignidad var, och är fortfarande, att Bolivia ska vara ute ur den internationella kokainhandeln år 2002; kokarelaterade exportintäkter föll från 272 miljoner US-dollar år 1998 till 72 miljoner US-dollar år 2000.
Regeringen följer situationen i Bolivia noga och fördömer alla kränkningar av mänskliga rättigheter, ensam eller tillsammans med övriga länder inom EU. I december genomfördes årsförhandlingar mellan Sverige och Bolivia med deltagande på hög nivå från svenska UD, och problemen med narkotikaprogrammets genomförande togs upp i samtal bl.a. på bolivianska UD.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Bolivia syftar till att angripa de bakomliggande orsakerna till krisen, såsom social exkludering och svag ekonomisk och institutionell struktur. Detta kan endast angripas genom omfattande reformer. En reformprocess har pågått i flera år som Sverige ger bistånd till, exempelvis utbildningsreform, decentraliseringsprogram, förvaltningsreform samt att bygga upp den ombudsmannainstitution som infördes år 1998.
Nyckeln till Bolivias framtid är utveckling. Endast genom fattigdomsbekämpning och aktiv reformering av det bolivianska samhället kan den sociala oron och generella missnöjet stillas. Sveriges utvecklingssamarbete inriktar sig främst på dessa faktorer, och det är vår övertygelse att det är här våra insatser gör störst nytta.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.